Hänt sen sist
Här händer inte så mycket och samtidigt händer det massor! Makens tillstånd är i princip oförändrat fast just idag har han varit vaken lite mer och även varit lite piggare. Det är något som oroar honom men han får inte fram orden och det är förstås frustrerande för oss båda. Han för att han inte kan göra sig förstådd och jag för att jag inte förstår. Nåja, vi släppte det för nu, det ger sig säkert så småningom. Hemtjänsten fungerar bra med väldigt liten omsättning på personalen, vilket var ett starkt önskemål. De är lyhörda och varsamma, så rent praktiskt är allt som det ska. Känslomässigt är det värre, i alla fall för mig. Jag åker berg-och dalbana inombords hela tiden och får jobba med mig själv och många svåra tankar. Ovanpå allt har det dykt upp ännu ett orosmoment, men jag är inte redo att berätta om det ännu. I morse chattade jag med min läkare, en underbar och förstående ung kille och fick lite stöd därifrån. Det var skönt. Nästa vecka har jag tid hos kuratorn och det behövs