Egalias egenheter

  I förrgår kom jag hem efter härliga dagar i fjällen med barn och barnbarn. Det började med att tre av oss fick skjuta på avresan ett par dagar p g a ett virus, men förra måndagen kom vi i alla fall iväg.  Både kroppen och knoppen får en smärre chock varje år p g a kuperad terräng och att bo i storfamilj, men med lite vila mellan varven går det fint. Som vanligt åkte jag inte skidor men bara att vara i miljön är härligt. Och att få umgås med alla mina älsklingar flera dagar i rad är guld värt!  Det har varit prat och skratt och jag har fyllt kvoten av gosiga barnbarnskramar med råge. För all del också lite trötta och ibland sura barn men vem kan vara glad jämt?  Jag är imponerad av tålmodiga föräldrar som outtröttligt klär på och av både barnen och sig själva flera gånger om dagen och som lyckas hålla reda på pjäxor, hjälmar, mössor, vantar och annat. Årets ord får bli ”PISTMASKIN,” då den var rena underhållningen dagligen för småttingarna. Vi bodde nämligen så nära...

  Det var ett tag sedan jag bloggade nu, så här kommer ett väldigt blandat inlägg om hur jag haft det, har det och vad jag ser fram emot.  Vintern är, som bekant, inte min årstid. Men denna vinter har ändå varit bättre än den förra och definitivt bättre än förrförra, som var ren fasa. Så det går framåt, kan man säga. Förra fredagen hängde jag med syster på hundträning i en lokal i stan. Det var hennes tax, Dixi, som fick lite aktivering. Där fanns olika banor med hinder och uppgifter att göra. Väldigt trevligt och kul att se. En tax är lite som en katt. En tax äger man inte, det är taxen som äger dig. Finns t o m en ramsa om taxars särart: "Kommer kallad men ej strax, född till slav är ingen tax". Tänk att det finns så mycket viljestyrka i en sån liten kropp! Dixi har en matte som har mångårig erfarenhet av hundträning, så jag har aldrig förr sett en tax med sådan följsamhet. Kul var det och trött var taxen när vi var klara.  Hälsade också på syrran och hennes hundar här ...

  Så här års är jag inte mycket att hänga i julgranen ärligt talat! Kroppen är ond och seg, jag är trött och allt går på halvfart. Vädret växlar mellan blött och kallt och värken i mina muskler följer efter.  Men jag är van, det är samma visa varje år och jag vet att det går över. Tur att jag är pensionär numera.  Förra veckan var i alla fall värre än denna som det känns. Det är jag tacksam för.  Jag har i tagit en promenad varje dag sedan nyår. Det är inte ett nyårslöfte utan mer en försiktig förhoppning.  Men vädret alltså! Galet väder här senaste dygnen. Först rena snöstormen, sedan regn och ännu hårdare vindar.  I går såg det ut så här på min runda. Natten som var blåste det så galet mycket att det blev si och så med nattsömnen. Och när jag vaknade i morse såg det ut så här på min altan: Allt hade blåst omkull utom parasollfoten men den väger 35 kg. Att bordsskivan i glas inte gått sönder är ett mirakel. Det var bara att palta på sig och gå ut och säkra...

  En av bonussönerna har fixat en ny laptop till mig. Min gamla var över sju år och gav nyligen upp sista sucken. Tusen tack för hjälpen T!  Den nya är snabb och bra. Igår köpte jag officepaketet till den för jag använder både Word och Excel när jag släktforskar. Med viss bävan tog jag itu med installationen för det var väldigt längesedan sist och jag börjar känna mig minst sagt ringrostig och gammal när det gäller datorer. Men, till min oerhörda belåtenhet gick det som på räls och allt fungerade perfekt! Så jag klappade mig själv på axeln och kände mig genast tio år yngre, haha. Än kan tanten!  Igår tog jag även en sväng till kyrkogårdarna. Jag satte lyktor på Lasses och mammas gravar men behöver fixa iordning lite mer hos Lasse inför Allhelgonahelgen. I minneslunden tände jag ett ljus  för fina pappa för det var hans namnsdag igår. Evert, hette han. Idag har vännen A-L och jag varit på utflykt. Vi drog iväg på förmiddagen mot Marks kommun. Första stoppet var en sto...

  Det dröjde inte länge, efter att jag skrev förra inlägget, innan jag gav mig ut på nya äventyr. När vädret annonserade sommarvärme i början av förra veckan plockade jag fram resplanerna från min inställda juni-resa och bokade hotell. Kontaktade kära vännerna U och H och jodå, de ville träffas. Jag drog iväg i torsdags, eftersom min dans började i onsdags och den kan jag inte missa, och Växjö var mitt första stopp på resan. Bodde på ett kul litet hotell och tittade runt i stan. Växjöborna måste fullkomligt älska asiatisk mat, för jag har inte sett så många asiatiska restauranger någon annanstans!  Domkyrkan som verkligen var originell fick besök av undertecknad, liksom Utvandrarnas hus. Bilderna får tala. Glöm inte att klicka på bilderna för större format. Växjö domkyrka Pampig port Avskalad men ändå utsmyckad Ett…kyrkträd?  Imponerande orgel Glaskonst bakom altaret   Här hade man lyckats frilägga lite av de tidigare väggmålningarna  Jag tror att detta är dopfu...