Egalias egenheter

  Jag har funderat på det här inlägget ett bra tag. Ibland är det svårt att beskriva känslor. Januari månad har inneburit att jag gått i något sorts mentalt ide.  Hösten bestod till stora delar av "projekt flytt". Jag älskar projekt! Älskar att grotta ner mig i planering, listor och logistik. En riktig nörd kan jag vara på det området. Efter flytten och iordningställandet var det dags för jul. Nya listor och mycket umgänge med nära och kära. Sen blev det nytt år. Januari. Inga aktiviteter hade kört igång, vädret och halkan gjorde det svårt att ens promenera, bilen var infrusen i garaget och sen blev jag förkyld. Det var mycket, mycket längesedan jag varit med om en så lugn och stilla period! Jag har mestadels varit hemma och trött har jag varit också. Jättetrött. Det har ändå varit helt ok, jag har inte blivit rastlös eller så. Kanske behövde jag den här perioden av lugn och vila?  De saker jag tänkt ägna mig åt under vintern, släktforskning och handarbete, har inte lockat mi

  Ja, här kommer ett litet blogginlägg om ingenting alls egentligen. Men jag behövde roa mig med något nu när jag äntligen börjar piggna till lite efter förkylningen.  I början av veckan myste jag med två små barnbarn. Så härligt att träffa dem, sonen och sonhustrun. Alla i familjen var friska men de små älsklingarna bar tydligen på något virus som farmor inte haft. Så på tisdagen började jag nysa. Sen kom feber, hosta och annat. Det är inte hela världen, det är ju så det blir med små barnbarn och jag kan vila mig i form eftersom jag är pensionär, men nu börjar jag bli lite uttråkad. Har tillbringat det mesta av veckan i soffan.  Jag piggnade till lite kort efter något dygn och kom iväg till affären så jag fick hem lite mat, men sen blev jag sämre igen. I morse hade jag nästan ingen röst, men nu ikväll har jag börjat känna mig bättre. Ljuspunkterna har varit två tulpanbuketter. Den en ena köpte jag förra veckan och den andra denna. Älskar tulpaner. Ett annat plus i veckan är en bok som

  Ja men nu är det gnälligt värre här! Läste i sociala medier att idag är det den deppigaste dagen på hela året. Är beredd att instämma. Jag är så grymt trött på vintern i allmänhet och halkan i synnerhet. Jodå, mina halkskydd funkar och idag har jag gått en promenad på drygt tre kilometer, men allt detta påpälsande innan man kommer iväg ut. Är ju trött redan innan jag hunnit ut genom ytterdörren!  Bilen är infrusen. D v s garagedörren har frusit fast så jag kan inte öppna den.  I fredags bröt en förkylning ut. Trött, vissen, ögonen rann, näsan rann.  Försökte roa mig inomhus och när jag blev uttråkad tänkte jag fixa lite med krukväxterna. Blomjord och krukor har jag i garaget och det var då jag upptäckte att jag inte kan ta mig in där. Så blommorna får vänta.  I lördags tog jag mig för att baka muffins istället. Det är ett framsteg för mig, jag har inte bakat på evigheter. Muffinsen blev väldigt goda, men råfula för jag hade inte rätt formar hemma. Därför fotade jag inte hela plåten u

  Jag är ingen vintermänniska och tycker därför att det är för kallt just nu. Samtidigt känner jag att jag kommit långt som kan sitta här och klaga på vädret. Förra vintern märkte jag inte ens vad det var för väder och var avundsjuk på människor som hade nåt så banalt som vädret att gnälla på.  Halt är det också. Här i stan är det skottat och plogat så smågator och trottoarer är blankpolerade som skridsko-is. Sen har det snöat på det. Jag längtar efter barmark och promenader.  I alla fall blev jag trött på att sitta här inne och inte våga mig ut, så jag gav upp motståndet mot pensionärsvarningar och hasade iväg till apoteket och köpte ett par halkskydd.  Det första paret höll en dag sen gick de sönder så idag var jag där och bytte. På hemvägen gick jag en omväg på ett par kilometer för att få lite frisk luft och motion. Det är vackert ute men vinden var inte nådig. I alla fall gick det bra att gå avslappnat med halkskydden på fötterna. Det blev både backar upp och backar ner utan att e

  God fortsättning!  Nyårshelgen är över och även den blev bättre än jag kunnat föreställa mig. Den firades med min biologiska familj. På nyårsafton åkte jag till en av sönerna och övriga barn och barnbarn kom också dit. Det var så härligt att vara med och fira tillsammans och träffa alla dessa samtidigt!  Det var prat och skratt, lek och bus, god mat och dryck.  Jag sov över där och åkte hem dagen efter, trött men lycklig.  Levande ljus och lite röra som det ska vara en nyårsafton En sen julklappsutdelning, då alla inte hade möjlighet att träffas på julafton Lite pussel och pyssel hanns med mellan rätterna Ingift farbror med brorsdotter Dottern fixar varmrätt Det var många kockar i köket men inte blev det någon dålig soppa för det! Tänk att vi kunde få till en bild på oss allihop! 💓