Hemtjänst när den är som bäst

 Jag vill, i detta inlägg, ge en eloge till hemtjänsten! Oftast hör man kritik och negativa kommentarer, men för oss har det faktiskt funkat över förväntan. 

Samtidigt ger jag en eloge till mig själv, som uppenbarligen valde rätt företag av de fyra som fanns att välja på. Jag valde det minsta med tanken att omsättningen på personal skulle bli mindre då. Hittills har det stämt bra. Tror att variationen på antal personer rört sig om max 5 stycken så här långt. 

Han är den mest vårdkrävande klient de någonsin haft. Men de har tagit sig an uppgiften med intresse, engagemang och stor vilja att hjälpa. Lasse och jag känner oss mycket trygga med dem och det är så oerhört viktigt. 

De har lärt känna oss, och viktigast av allt, de har lärt känna Lasse som person, hur han fungerar, vad han tycker om och inte. T o m hunden viftar på svansen när de kommer. Ett betyg så gott som något! Lasse själv säger ofta att de är underbara och det är ju bästa omdömet. Och han säger det till dem med. Det är bra att de får höra det. 

De tolkar honom så gott som alltid rätt, trots talsvårigheter. De är oerhört omtänksamma och gör ingenting utan att informera honom, fråga honom och involvera honom. Och även mig. 

De pratar aldrig över huvudet på honom och är mycket respektfulla. 

Här om dagen, när två av dem kom på besök, var Lasse på gott humör och skojade. En av undersköterskorna, en oerhört trevlig och omtänksam kille, frågade Lasse om han låg bekvämt och bra och då svarade Lasse, helt gravallvarligt "nej". Stackarn blev helt förskräckt varpå Lasse började skratta och sa "skojar bara!". Underbart att höra min man skämta igen på ett för honom typiskt sätt och skrattet i rummet var så befriande. 

Såna små saker är guldkorn i vardagen och de här omtänksamma människorna hjälper till att skapa dem. De är verkligen guld värda! 

Det är tack vare dem Lasse kan bo hemma där han helst vill vara.