Konsten att bada en motvillig hund

Nedanstående text skrev jag för ett antal år sen i ett försök att beskriva hur det kunde gå till när det var dax för Norska buhunden Cita att få ett bad. Cita finns inte kvar längre men texten får mig fortfarande att le åt minnet.



Badproceduren går till enligt följande:


Mycket diskret plockar jag fram handdukar, hundschampo och lite gott godis.
Därefter flyttar jag på badrumsmattan, tvättkorgen och annan lös inredning som jag inte har lust att torka efteråt.
Sen går jag ut i vardagsrummet och ropar på vovven med glad stämma. I bästa fall har det undgått henne vad som är på G,,, i värsta fall har hon upptäckt mina förberedelser och då får jag dra fram henne under min säng. Just vid detta aktuella tillfälle låg hon och sov ute på balkongen och var ännu lyckligt ovetande om min "kupp".

Hon kom glatt travande när jag ropade och innan hon visste ordet av hade jag lyft upp min 18-kilos "bushund" i famnen. Nu anande hon oråd och blängde surt. Om blickar hade kunnat döda hade jag varit avliden redan åtta år tidigare, när jag badade henne för första gången!

Framme vid badrumsdörren - som jag förstås lämnat öppen för att underlätta "inkånkadet" av motvillig hund, började hon att spreta med benen åt alla håll. Vissa gånger lyckades hon ta spjärn mot dörrkarmen med alla fyra tassarna och då tog det en extra stund att "fälla ihop" vovven så att man fick in henne genom dörröppningen. Denna gång gick det dock över förväntan. Hon fick bara fäste med ena framtassen och det parerade jag med att vrida mig något åt vänster och "voila!" där var vi inne i badrummet.
(Senare lärde jag mig att i stället backa in med henne i famnen.)

Sur vovve placerades i badkaret och dörren stängde jag kvickt. Så påbörjades nedblötandet av hennes tjocka päls. Detta försiggick hela tiden under uppmuntrande kommentarer från min sida och ilsket blängande från hennes. När schamponering, sköljning och allt var avklarat lyfte jag upp surkärringen ur badkaret, placerade henne på en handduk och började torka med ytterligare en.
När jag lyfte bort handduken från henne ruskade hon sig intensivt så att alla vattendroppar från hennes tjocka underull blötte ner hela mig och hela badrummet. Sen vandrade blickarna mellan mig och dörren och när denna öppnades gav hon mig ett sista, ilsket ögonkast innan hon förolämpat marscherade iväg, medan jag stannade kvar och torkade badrum från golv till tak.

Resten av dagen låg den fina, nybadade hunden för sig själv och bevärdigade mig inte ens med en blick!