En dag att minnas 1
Igår för 23 år sedan krattade jag gräsmattan. Det var vår, fast kallt. Jag krattade och fixade i trädgården eftersom jag ändå måste göra nåt medans jag väntade.
Då och då tog jag paus och masserade ryggen lite för att lindra den smått irriterande värken som kom och gick. Muttrade nåt ilsket om "jäkla förvärkar" och hoppades att jag skulle slippa gå över tiden i alla fall. Förlossningen var beräknad till 2 april, så det kunde hända när som helst nu.
Med tanke på min utbildning var jag, i den stunden, oerhört trögfattad! Jag visste att barnet låg fel,,, inte tokfel men ändå bakvänt och att en sån förlossning ofta börjar med småvärkar under rätt lång tid. Men jag gick där och krattade gräsmattan och trodde att jag hade förvärkar!
Nåväl, trädgården blev i alla fall fixad, vi åt middag och kröp i säng framåt kvällen. Kunde jag sova? Inte en chans! Så efter en halvtimma väckte jag barnens far, ringde efter barnvakt till sönerna och så snart barnvakten anlänt gav vi oss iväg.
In på förlossningen gick jag i närmast dubbelvikt tillstånd, för nu var det banne mig inga förvärkar längre, haha. Öppen 8 cm konstaterade barnmorskan. "Finemangs", tyckte jag, "jag vill krysta,,, NU!!! "Vill du ha lustgas"?, undrade barnmorskan. "Nej tack", svarade jag. Men tänkte "vad ska jag med lustgas till, jag håller ju på att föda barn, din idiot!" Fast sånt säger man ju inte, väluppfostrad som man är.
Ja, och sen kom hon, min dotter. Världens vackraste dotter, såklart. Hon som jag hade ett namn på redan långt innan några barn var påtänkta alls. När hon föddes hade klockan hunnit en bit över midnatt och idag fyller hon 23 år. Grattis min fina älskling!
Då och då tog jag paus och masserade ryggen lite för att lindra den smått irriterande värken som kom och gick. Muttrade nåt ilsket om "jäkla förvärkar" och hoppades att jag skulle slippa gå över tiden i alla fall. Förlossningen var beräknad till 2 april, så det kunde hända när som helst nu.
Med tanke på min utbildning var jag, i den stunden, oerhört trögfattad! Jag visste att barnet låg fel,,, inte tokfel men ändå bakvänt och att en sån förlossning ofta börjar med småvärkar under rätt lång tid. Men jag gick där och krattade gräsmattan och trodde att jag hade förvärkar!
Nåväl, trädgården blev i alla fall fixad, vi åt middag och kröp i säng framåt kvällen. Kunde jag sova? Inte en chans! Så efter en halvtimma väckte jag barnens far, ringde efter barnvakt till sönerna och så snart barnvakten anlänt gav vi oss iväg.
In på förlossningen gick jag i närmast dubbelvikt tillstånd, för nu var det banne mig inga förvärkar längre, haha. Öppen 8 cm konstaterade barnmorskan. "Finemangs", tyckte jag, "jag vill krysta,,, NU!!! "Vill du ha lustgas"?, undrade barnmorskan. "Nej tack", svarade jag. Men tänkte "vad ska jag med lustgas till, jag håller ju på att föda barn, din idiot!" Fast sånt säger man ju inte, väluppfostrad som man är.
Ja, och sen kom hon, min dotter. Världens vackraste dotter, såklart. Hon som jag hade ett namn på redan långt innan några barn var påtänkta alls. När hon föddes hade klockan hunnit en bit över midnatt och idag fyller hon 23 år. Grattis min fina älskling!
Kommentarer
Skicka en kommentar