Egalias egenheter

  Det händer inte så mycket som känns så angeläget att skriva om just nu. Inga utflykter och äventyr alls. Flytten är nog för mig denna höst då min ork fortfarande känns lite begränsad. Och sen övriga aktiviteter förstås. Dansen, leva-vidare-gruppen och lite promenader mellan varven.  Förra veckan var jag i alla fall på höstmarknad i stan med en god vän. Vädret var fint och det var rätt skönt att strosa runt.  Tog ett par bilder också.  Här om dagen började jag försiktigt närma mig borrskruvdragaren. Vi samarbetade bra vid första försöket, som bestod i att skruva loss fästet till en vägghylla.  Jag anar en början på en ny, fin vänskap! :D

  Det var ett tag sedan jag skrev ett inlägg. Det beror på att jag inte inte tycker det händer något speciellt i mitt liv just nu. Å andra sidan har jag fullt upp!  Jag har dragit igång flyttstöket på allvar. I början hade jag ingen struktur alls utan småplockade lite planlöst här och där. Men nu är jag mer organiserad och känner att det går framåt.  Jag rensar och röjer. Har nog avverkat de flesta förvaringsmöbler nu. Mycket gammal skräp har jag slängt, ibland har jag hittat saker jag inte visste att vi hade eller prylar som jag inte ens vet vad de ska användas till! Vidare har jag packat två minneslådor. En innehåller Lasses saker och en mina. De ska med i flytten och sparas i källaren. Lite som var sin tidskapsel av våra respektive liv.  Idag tog jag itu med källaren. Har hittat inte mindre än tre Monopol-spel! Varför liksom? Två av dem är redan bortlovade. I källaren hittade jag även en hel del som skulle slängas. Samlade ihop det med bråte jag hade i lägenheten, packade in allt i

  Oj, vilken fart det är på min tillvaro numera. Det är ju nästan stressigt att vara pensionär, haha!  Samtidigt känns det som en stor förmån att få ta igen lite av det jag missat med mina biologiska barnbarn. Min karriär som farmor inleddes inte alls på det sätt jag hade hoppats på. De två första barnbarnen föddes mitt under pandemin och mina förhoppningar om att få vara med på bl a babysim kom på skam. Jag har ju själv varit babysiminstruktör och hade verkligen sett fram emot att få plaska omkring i en bassäng med barnbarnen men därav blev intet. Dessutom är jag i riskgrupp och vid minsta infektion vågade vi inte träffas. Videosamtal blev räddningen.  När pandemin väl ebbade ut drabbades vi, som ni redan vet, av den förödande hjärntumören, Lasse och jag. Vi fick instruktioner att leva vidare med pandemirestriktioner när alla andra återfick lite frihet och längre fram blev Lasse så dålig att det var svårt för mig att lämna honom och åka på besök. Vid ett par tillfällen fick jag underb

  Jag skriver mycket om mitt vardagsliv numera. Det är en ventil för mig för att skriva ned vad jag gör för det hjälper mig att inse att jag faktiskt lever vidare. Men sorgen finns naturligtvis fortfarande och jag lever med den varje dag. Alla minnen t ex. Det går inte en dag, knappt en timma utan att jag tänker på Lasse eller blir påmind på något sätt. Jag kan t ex inte se en polisbil utan att tänka på honom. Behöver inte se den heller, det räcker med att höra sirenerna.  Det kan vara ett tv-program som vi brukade se tillsammans eller som jag vet att han hade gillat. Eller minnen av händelser, saker han sagt, gemensamma upplevelser osv. Och så musiken då. Det är först nu, över ett halvår efter att Lasse gick bort, som jag har börjat lyssna på musik igen. Vissa av mina spellistor klarar jag fortfarande inte av. Det är så många låtar vi hade minnen av!  Men jag vill gärna ha radion på när jag kör bil och då händer det oundvikligen att det spelas låtar som väcker minnen. Här om dagen, nä

  Här kommer någon sorts sammanfattande inlägg av diverse händelser i vardagen på senare tid.  Jag har besökt IKEA. Vet inte när jag var där sist för det är inte min favoritaffär (liksom de flesta andra affärer iofs). Men jag behöver en ny soffa till min nya lägenhet eftersom min nuvarande är alldeles för stor. Om någon behöver en soffa med dubbla divaner och i hyfsat skick, så hör gärna av er!  På IKEA´s hemsida hade jag sett en soffa som jag blev snudd på kär i, men jag kan ju inte köpa en soffa "i blindo" liksom, så det blev en tur dit för att se soffan i verkligheten och provsitta den. En god vän åkte med. Vi började med att ladda med en lunch i restaurangen och sen traskade vi runt hela alltet. Soffan hittade vi och provsatt den. Den var lagom stor, trevlig färg och skön att sitta i så det var toppen. Vi såg också mycket annat fint och praktiskt, så det lär bli en sväng till dit så småningom. Soffan kommer jag dock att beställa med hemkörning. Vi hade en riktigt trevlig

  Idag var det dags för en utflykt, tyckte syster och jag. Det var ett tag sedan sist. Egentligen hade vi tänkt åka förra fredagen, men vädret verkade lite väl osäkert då, så vi väntade en vecka och det gjorde vi helt rätt i. Underbart väder idag! Vi startade utflykten med lunch. Ett ställe en bit utanför stan fick besök och vi åt en variant av fish and chips. Det var gott men kocken hade inte sparat på saltet precis.  Efter maten åkte vi vidare, närmare bestämt mot den lilla orten Holsjunga. Målet var Gräne gruva, ett område kring en gammal gruva som var i bruk i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.  Engagerade och entusiastiska frivilliga har skapat ett jättefint område kring den gamla gruvan med vandringsleder, grillplatser, informationsskyltar, en "trollskog" med labyrint för barnen och en rhododendronträdgård. Helt klart värt ett besök. Det kostar inget att besöka stället, men möjlighet att swischa en valfri peng för att de ska kunna fortsätta utveckla området

  Efter stundens allvar med urnsättning hann vi med en liten fika hemma hos mig, innan vi alla åkte åt var sitt håll.  För min del var det kursstart på linedancen idag.  Jag har ju varit ifrån dansen sedan förra hösten av förklarliga skäl. Vem orkar dansa när hela ens värld rasar ihop liksom? Efter allt som hänt tappade jag dessutom koncentrationsförmågan och nästan minnet också. Allt har jag varit tvungen att skriva upp, precis allt! Det var så illa ett tag att jag funderade på om jag hade begynnande demens. Men på senare tid har jag märkt att åtminstone en del har kommit tillbaka. Lite mera ork har jag fått också.  För att inte ta mig vatten över huvudet hade jag anmält mig till en nybörjarkurs enbart denna termin. På vägen dit funderade jag över om jag ens kom ihåg ett enda steg? Hur gör man en wine egentligen? Och vad är en chasé? Rocksteg finns det visst något som heter med. Allt det där och mer därtill har jag kunnat utan problem, men nu? Jag kände mig minst sagt osäker, men ändå

  Här kommer lite blandade funderingar från mig så här en tisdagskväll.  Sen den förrförra hektiska veckan har det mest varit vardag här. Rätt skönt, men nu börjar jag bli lite otålig. Funderar på om jag ska hinna med ännu en roadtrip innan flytten? Är sugen på att hälsa på lite vänner jag inte träffat på länge, men det innebär rätt många mil på vägarna. Får nog tänka vidare på det.  Apropå flytten så har jag börjat förbereda lite smått. Väldigt smått. Jag röjde ju en hel del i våras så det "stora" är liksom redan gjort, men nu flyttar jag till en betydligt mindre bostad så röjandet får fortgå.  Igår rensade jag ut tio års sparat smink. För gammalt och inget jag längre använder. Det mesta var från den tiden vi ofta åkte på större fester. Nu är det dags att bli tant på allvar, haha.  Sen rensade jag ut parfymer. Stod en bra stund med en av flaskorna i handen. Den av mina parfymer som Lasse tyckte mest om. Vemod och fina minnen. Flaskan var nästan slut och jag vet att jag aldri

  Idag har syster och jag gjort ett besök i terapeutiskt syfte. Vi hade planerat det noga och pratat igenom hela saken först.  Saken är nämligen den att vi båda har fått aversion mot sjukhuset här i stan. Vi mår rent illa av att ens passera själva byggnaden och bara vägen dit ger oss dålig magkänsla. Även det tillhörande parkeringshuset känns svårt. Väldigt svårt. Vi körde dit med ångest, parkerade där med ångest, gick därifrån till sjukhuset med ångest över våra sjuka män, gång på gång i vintras. Alla ambulansfärder, alla besök på akuten, olika avdelningar och detta med var sin make som bara blev sämre och sämre. Inte särskilt konstigt att vi känner som vi gör. Min systers man kom ju inte ens därifrån utan dog där, min Lasse kom hem, döende.  Vi har pratat om våra känslor kring sjukhuset många gånger och insett att om vi själva skulle behöva sjukhusvård skulle det förmodligen bli en mental katastrof om vi inte gör nåt åt det hela. Så vårt första steg till bearbetning var att åka till

  Mitt i allt, under förra veckan, när jag redan var mer fullbokad än på länge, dök en lägenhet upp. Väldigt olämpligt men samtidigt lämpligt.  Under förra veckan var jag behjälplig med två av barnbarnen under ett par dagar, så jag övernattade där, först på tisdagen och sen på fredagen. Sen skulle jag också hinna fixa till mig för lördagens bröllop med besök hos frisör m.m.  Så veckan kändes verkligen fullspäckad med mina mått mätt. Att passa små barnbarn är ju underbart och jag skickas direkt tillbaka till hur det var när mina egna barn var små. Kroppen är dock drygt 30 år äldre och inte längre lika samarbetsvillig, haha.  I början av veckan fick jag i alla fall svar på en intresseanmälan jag skickat in på en lägenhetsannons förra helgen. Hyresvärden ville att jag skulle ringa upp och skickade sitt telefonnummer. Så jag ringde på måndagen, fick tid för visning på tisdagen, tackade ja på onsdagen och skrev kontrakt på torsdagen!  Naturligtvis kollade jag upp hyresvärden mycket noga och

  Ehh...det hände en grej. Det händer mycket med en när hela livet vänds upp och ner, har jag märkt. De mest besynnerliga saker.  Och nu har det hänt något helt otroligt, faktiskt. Jag har inte rökt på en hel vecka! Inte en enda cigg! Som jag försökt sluta röka under alla år. Provat kurser, böcker, självsuggestion, naturmedel, tuggummi, plåster, piller och jag vet inte vad. Jag har rökt sen jag var fjorton år gammal, med några kortare uppehåll endast.  Alla pikar och all kritik jag fått för mitt rökande har tyvärr bara medfört sviktande självförtroende och gjort ett stopp ännu svårare.  Förra sommaren hade jag i alla fall minskat ned rejält. Men sen hände ju allt som hände, ja ni vet. Och min cigarettkonsumtion nådde istället nya höjder.  Senaste månaderna har jag återigen funderat på att sluta röka för jag började få hosta, men har skjutit det framför mig. Jag orkade helt enkelt inte ta tag i det. Tills i tisdags förra veckan.  Jag hade ätit frukost och tog en cigg efter maten som jag

  Under förmiddagen, efter frukost och packning, vinkade jag hej då till Vadstena och rullade hemåt. Min plan var att ta god tid på mig på hemvägen och stanna när jag kände för det.  Jag körde bara ett par mil innan jag svängde av mot Omberg, efter att ha fått en rekommendation om det.  Omberg är ett en mil långt berg på Vätterns östra strand. Den lilla vackra vägen bar uppför och uppför och utsikten blev bara bättre och bättre. Stannade på ett ställe och fotade vidunderliga vyer. Det finns gott om både parkeringar, rastställen och även ställplatser för husbilar. Vandringsleder finns det också flera av men mina ben var inte riktigt på humör för vandring i kuperad terräng. Men vägen var fantastisk att åka! Och smal och krokig och, bra nog, enkelriktad.  När jag så sakteliga rullat ned från berget igen fortsatte jag mot Gränna. Jag skippade den tråkiga E4:an och körde småvägar istället. Också det en väldigt vacker väg.  När jag närmade mig Gränna började magen knorra efter lunch och jag

  Efter en stunds vila på rummet och byte av skor gav jag mig ut igen på eftermiddagen. Det såg lite mulet ut, men väderappen lovade idel solsken så jag nöjde mig med en kofta och lämnade både jacka och paraply på rummet.  Tio minuters promenad senare var jag framme vid Vadstena slott, en imponerande byggnad som Gustav Vasa lät börja uppföra 1545 som en försvarsborg. Hans son, Johan III, byggde senare om slottet till ett renässansslott.  Slottet har stora salar, många trappor (obekväma!) och väggar som är 5-6 m tjocka. Jag valde att titta runt på egen hand där. Bilderna får tala.  Imponerande byggnad! I rustkammaren fanns rustningar och vapen av olika slag. Fängelsehåla Skulpturer som tidigare prytt slottet stod uppställda i nordvästra kanongången. Kanonbild, hehe Nordvästra kanontornet med alla skottgluggar Herreköket, där maten lagades till kungligheterna Det var nog ingen dålig bröllopsfest!  Hur kunde de äta så galet mycket mat?! Lilla rikssalen med vackra gobelänger Nyfiken vad so