Lite av varje

 Här kommer lite blandade funderingar från mig så här en tisdagskväll. 

Sen den förrförra hektiska veckan har det mest varit vardag här. Rätt skönt, men nu börjar jag bli lite otålig. Funderar på om jag ska hinna med ännu en roadtrip innan flytten? Är sugen på att hälsa på lite vänner jag inte träffat på länge, men det innebär rätt många mil på vägarna. Får nog tänka vidare på det. 

Apropå flytten så har jag börjat förbereda lite smått. Väldigt smått. Jag röjde ju en hel del i våras så det "stora" är liksom redan gjort, men nu flyttar jag till en betydligt mindre bostad så röjandet får fortgå. 

Igår rensade jag ut tio års sparat smink. För gammalt och inget jag längre använder. Det mesta var från den tiden vi ofta åkte på större fester. Nu är det dags att bli tant på allvar, haha. 

Sen rensade jag ut parfymer. Stod en bra stund med en av flaskorna i handen. Den av mina parfymer som Lasse tyckte mest om. Vemod och fina minnen. Flaskan var nästan slut och jag vet att jag aldrig kommer att använda just den doften igen. Det är inte bara en älskad människa som går i graven utan så mycket annat runt omkring det. Så mycket som blir en total omöjlighet. 

Men annars känner jag mig peppad inför flytten. Jag har en bra magkänsla och gillar lägenheten mycket så det känns fint. 

I övrigt försöker jag hålla igång med mina promenader. Jag brukar ha en sommarpratare i lurarna när jag går för annars blir det för tråkigt. Hastigheten i promenerandet beror på dagsformen, min kropp är ju som den är. Men här om dagen gick jag förbi två betydligt yngre kvinnor och kände mig spänstig. Å andra sidan blev jag på samma promenad omsprungen tre gånger av samma kille, haha. Han körde tydligen exakt samma runda som mig, men han var å andra sidan ca 40 år yngre så jag tänkte bara: "Vänta tills du är lika gammal som mig, lille vän!"

Rökningen då, kanske någon undrar? Ja, den ja! Idag är det precis tre veckor sedan jag fick nog av att leka skorsten och inte ett bloss har jag tagit sedan dess. Fortfarande äckligt belåten över detta. 

Inte vet jag då hur jag ska illustrera denna blandade text med en bild men jag tog ett fint foto under en promenad nyligen så det får duga. 





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Helt sanslöst!

Bild
  Ursäkta språket, men detta är ta mig f-n helt osannolikt!! Hur mycket elände kan man råka ut för egentligen? Igår var jag med Teo på återbesök hos veterinären. Ultraljud på lever och galla gjordes och analyserades av två veterinärer och resultatet blev nedslående, tyvärr. Gallan är i så dåligt skick att operation är nödvändig. Denna operation innebär lång eftervård på djursjukhus. Men tanke på övriga problem och åkommor; hjärtfel, artros i höfter, kronisk luftrörskatarr och behov av tandoperation, har jag fattat det tunga beslutet att inte utsätta min gamla pälskling för allt detta, utan istället vara tacksam för elva friska år och låta honom somna in. Det skär i hela hjärtat att förlora honom också nu efter allt som hänt, men det skulle göra ännu ondare i hjärtat att hålla liv i en sjuk, gammal hund av egoistiska skäl. Veterinären ringer mig i morgon och då får vi planera in ett sista besök.  Idag var det dags för mammas begravning kl 15. Tung dag såklart. Men innan vi hann så långt
Läs mer

Tack för allt, min fina pälskling

Bild
  I går förmiddag fick älskade Teo somna in på djursjukhuset här. Allt gick lugnt och fint tillväga och jag hade underbart stöd av min syster. Sorgen är enorm, men jag känner att jag fattat rätt beslut.  Nu är det oerhört tomt här hemma och mina vardagsrutiner är satta ur spel igen! Jag hade precis börjat komma in i en ny vardag utan Lasse. Nu är hela min lilla familj borta på mindre än sex månader. Det går knappt att ta in allt som hänt sista halvåret. Jag tittade på ett av våra bröllopsfoton på hyllan där Lasse och jag står med våra vittnen som var hans pappa och min mamma. Av oss fyra på bilden är det nu bara jag som är i livet.  Tur ändå att jag har så många andra familjer omkring mig. Alla fina barn och barnbarn, syrran och alla goda vänner.  Jag har gråtit många gånger det senaste dygnet när jag gör något som vanligtvis involverat Teo de senaste elva åren.  Men han fick ett bra liv och han fick avsluta det och slippa alla sina krämpor på ett lugnt och värdigt sätt.  Nu ska jag ba
Läs mer

Två blev en

Bild
  Nu står inläggen på kö i mitt huvud och ämnena varierar väldigt så jag väljer att göra flera kortare inlägg än ett enda långt.  Vi hade var sin likadan ring, Lasse och jag. Det var inga förlovningsringar utan dessa ringar köpte vi för längesedan då vi blev erbjudna dem av en vän som i sin tur hade en vän som var silversmed och gjorde unika och annorlunda ringar i begränsad upplaga. Vi gillade ringarna och använde dem så gott som dagligen. Strax innan vi gifte oss lät vi gravera in datumet för vår första date i dem.  När Lasse gick bort satte jag på mig hans ring också. Den var förstås för stor för mitt ringfinger men passade bra på långfingret. Efter bara ett par månader kände jag något som skavde och upptäckte att hans ring hade spruckit!  Ringarna hade en speciell betydelse för mig och efter lite funderande hade jag en idé om hur de skulle leva vidare. Jag tog med dem och gick till en juvelerarbutik. Eftersom ringarna "bara" var av silver vägrade de att ta emot och göra o
Läs mer