Goda grannar och andra grannar

När man, som jag, kommit upp lite i åren har man fått uppleva sin beskärda del av grannar. De flesta har varit rara och trevliga människor några har varit mer åt det udda hållet.

Eftersom jag är hemma hela dagarna och dessutom går ut på balkongen och röker lite nu och då kan jag inte undgå att lägga märke till vissa grannars förehavanden. En del synnerligen intressanta beteenden har jag sett. *S*

I carporten på baksidan har vissa hyresgäster parkering. En äldre herre tvättade sin bil ofta och mycket, för att omedelbart efteråt dra på bilstackaren ett heltäckande plastskydd! Han har slutat med det nu. Förmodligen var det någon som upplyste honom om att det var rostbefrämjande åtgärder han sysslade med.

I samma carport har ett äldre par sin parkeringsplats. De har en ytterst intressant ritual när de ska parkera. Mannen kör alltid och innan han kör in i carporten stannar han och släpper ut frun. Hon går och ställer sig vid väggen, längst in i carporten och sen parkerar han. Jag antar att detta är någon slags försiktighetsåtgärd för att undvika att köra in i väggen. Men att köra in i sin fru är tydligen helt ok?!

På tal om grannar har jag även tidigare haft vissa intressanta exemplar. Som killen i lägenheten under mig som odlade skumma växter på sin balkong. Och hon en halvtrappa ner som tyckte det var för jobbigt att uppfostra sin hund och föredrog att gömma sig bakom träd och soptunnor vid varje möte med en annan hund på promenaderna. Hon gör förresten det fortfarande, jag mötte henne här om dagen när jag var ute med Teo! *S*
Eller hon som var så rädd för en granne så hon bad att man skulle följa med henne ner i tvättstugan när den skräckinjagande grannen hade tvättiden före henne.

Just nu har vi en trevlig balkonggranne, en mysig gammal tant som gärna vill prata över balkongräcket. Det är dock några meter mellan våra balkonger och tanten är nästan döv så halva stan hör nog vår konversation. *S* Balkonggrannarna åt andra hållet är av den osociala och förskrämda sorten. När de kommer ut på sin balkong och man hälsar springer de in igen som förskrämda kaniner. Kan inte riktigt förstå vad det är så skrämmande med att hälsa vänligt?

En granne jag hade för många år sen var mer av det neurotiska slaget. En dag ringde han på dörren och klagade på att mina - då rätt små - barn, hade varit inne på hans tomt och böjt en gren på ett av hans träd! Jag frågade om grenen var knäckt? Nej, det var den inte. Jag frågade om trädet kommer att dö? Nej, det var ingen risk för detta. Jag frågade vad som var problemet? Jo, grenen var ju böjd!! Böj tillbaka den då, svarade jag, varpå grannen gick muttrande därifrån.

Ja, det finns sannerligen grannar av alla sorter,,, goda och andra. :)





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Helt sanslöst!

Vila i frid, lilla fina mamma

Min vardag