Akut påkallad vilodag

 Idag utlyste jag en vilodag på stående fot. För mig själv alltså. 

Efter att ha sovit dåligt natten som gick vaknade jag i morse och kände mig i värre tillstånd än efter en rejäl brakfest. Någon sådan hade jag ju inte varit på. Jag var helt matt och darrig och magen kändes totalt i olag. På skakiga ben rastade jag hunden och kom fram till att det var läge att ställa in precis allt idag. 

Man måste ha så pass självinsikt att man sätter ned foten mot sig själv när stressen blir sådan att kroppen hotar att gå sönder. Så jag ringde maken och kollade av hur han mådde först och främst. Liiite starkare kände han sig vilket var underbart att höra. Han höll med om att han klarade sig utan besök idag och att jag absolut skulle vila. 

Efter frukosten sov jag en timma och hoppades att jag skulle må bättre efter det. Inte då. Hunden fick en kortare promenad men han är gammal och var också trött efter att jag härjat omkring på natten i brist på sömn, så han protesterade inte mot detta. Dessutom har han en helt fenomenal intuition så förmodligen stod det redan helt klart för honom hur jag mådde. 

Efter den lilla promenaden satte jag på teven och gjorde det bekvämt för mig i soffan. Jag såg nog inte mer än fem minuter av programmet innan jag somnade igen. Vaknade strax innan det var dags för hundens lunch och insåg att även jag behövde nåt i magen. Vad hände sen? Jo, jag somnade igen! Och vaknade när det var dags för rastning av vovven. Måste ha någon inbyggd "hundvårdsklocka". 

Sen har jag faktiskt varit vaken och efter en god middag som foodora fick leverera har jag mått bättre. Den vilodagen var vad jag behövde. 

Nu sitter jag här med datorn och slötittar lite på tv samtidigt. Om någon timma blir det en insomningstablett och sen sängen. Förhoppningsvis orkar jag lite mer i morgon, men lita på att jag ska vara försiktig! 

Under dagen levererades traditionsenligt julblomman från vår hyresvärd. Lite gulligt att vi får en sån varje år.