Egalias egenheter

Det är mycket prat om hur människor är och det har eskalerat på senare tid, mer och mer ju närmare valet vi kommer. Fördomarna tycks ha fått fritt spelrum, både när det gäller politiska åsikter, religion, nationalitet och sexuell läggning. Jag tror jag borde starta ett parti! :D Där får nästan alla vara med. Jag menar, jag skiter i om folk är moderater, kommunister, socialister, liberalister, kristna, buddhister, muslimer, katoliker, danskar, araber, asiater, amerikaner, bögar, flator eller vad nu folk är, så länge de INTE GÖR ANDRA MÄNNISKOR ILLA!! Du får tycka vad du vill, se ut hur du vill och ha sex med vem du vill så länge du är snäll, typ… För en mördare är en mördare oavsett ras och religion, en tjuv är en tjuv oberoende av i vilket land hen är född och en våldtäktsförövare är just det, skit samma om hen är en hon eller han! Och det är dessa människor, som inte kan hålla sig inom ramarna, som förstör för alla oss andra eller hur? Jag menar, det gör j

  Jag brukar inte reta mig på människor utan mer acceptera att var och en är som den är utifrån sin personlighet och sitt bagage. Men är det något jag har svårt för så är det när personer tar på sig offerkoftan och hävdar att saker och ting är någon annans fel eller tillåter sig att överreagera. Fast det där gör vi ju faktiskt alla då och då eller? *S* (Även om vissa aldrig verkar ta av sig den där koftan!) När något känns orättvist och fel eller när jag blir sårad av något/någon försöker jag mig på följande funderingar: -Vad kan jag lära mig av detta? -Tror jag verkligen på fullt allvar att personen i fråga vill vara elak mot mig? (Oftast kommer jag fram till att det hela bottnar i tanklöshet) -Varför agerar personen som den gör? (Om jag inte kan bli klok på det så frågar jag!) -Kan jag göra något åt situationen? (Isf gör jag det) -Kan jag acceptera läget som det är? (Om inte annat kanske jag kan acceptera att jag inte kan acceptera saken?) -Lust att hämnas och vara jävlig tillbak

Hej på er! :) Nu ska jag berätta att jag har varit på semester! Här om veckan tog matte och husse med mig i bilen och vi åkte till havet. Vid havet bor min tjej S och hennes matte och husse på somrarna. De har ett hus där. Jag blev jätteglad för vi har så kul och där kan man springa lös hela dagarna. Härligt är det. S och hennes matte och jag tog en promenad och under tiden försvann husse och matte! Nåja, jag brydde mig inte så värst för jag har så kul med S och hennes människor är också jättesnälla. Nästa dag kom P och M och lilla L dit och då försvann S och hennes husse och matte också! Detta var väldigt skumt, men jag gillar P och M och särskilt lilla L, så det var ok det med. Vi var där vid havet i flera dagar och hade det härligt. Lilla L är min favoritbebis och jag är hennes favorithund. Jag är försiktigt med henne för hon är så liten, men nu kan hon krypa så när hon kommer och vill dra mig i pälsen får man passa sig. Då går jag. :) Annars pussar jag henne massor och då fni

Hej alla! Idag gick jag och matte en promenad på stan. Det var väldigt mycket folk där. Här i stan pågår en massa tävlingar den här veckan. Folk tävlar i allt möjligt konstigt med bollar, motorcyklar, båtar och annat. De badar i ån som rinner genom stan också. Och spelar bollspel där. Det tycker matte är skumt för när matte var liten kunde man inte bada där. Då var ån full av kemikalier och färger från alla färgerier som släppte ut sitt skräp rakt ut i vattnet. Inte ens fisken kunde leva där, säger matte. Fast nu är det andra tider och vattnet är bra, men matte har inte fattat det. Hon är lite trög, hon. :D Hur som helst, idag tittade matte och jag på rullskidåkare! Om rullskidåkare tycker jag inte...eller tyckte... En gång för jättelängsedan när jag var bebis kom en sådan farande förbi mig. Ruskigt fort gick det och det sa bara "svisch" så var han borta innan jag hann fatta vad det var. Kan ju vem som helst bli vettskrämd av. Sen dess har jag tyckt det varit läskigt me

Jag gillar flashmobs. :) Det lättar upp stämningen. Folk blir överraskade och glada, börjar prata med varann, slappnar av, glömmer stressen för en kort stund. Ibland önskar jag att jag kunde hamna mitt i en flashmob bara för att känna stämningen i verkligheten s a s. Här är några av mina favoriter:   Jag avslutar med "the bad guys". De har i alla fall haft något vettigare att göra än dumheter när de tränat in det här! :D  

Hej vänner! Var ett tag sen jag bloggade nu. På tal om vänner, så...ja, vänner kommer och vänner går. Min fina lekkompis G försvann plötsligt! Matte säger att hon inte finns längre men jag förstår inte hur man kan sluta finnas så där? Hon hade jätteont, hörde jag att matte sa och nu finns hon inte mer. Det är tråkigt för mig men bra att hon slipper ha ont. I går kom moster hit och hade med sig en liten svart en och då trodde jag först det var G, men den här var mindre och det var en kille. Han heter H. Väldigt trevlig var han, även om han skällde på mig först. H är mindre än mig och tyckte nog jag såg lite farlig ut för att jag är större och lurvig. Han hade inte träffat någon lurvig förut utan bara släta gula och svarta och så en tax. :) I alla fall slutade han att skälla snart och sen lekte vi tills vi var jättetrötta. Det var kul! H är bra på att jaga mig och jag älskar att bli jagad. Jag hoppas att han kommer hit snart igen! Sen leker jag ju med S rätt ofta och ibland träffa

Jag har gjort några blogginlägg med favoritmusik tidigare. Elvis, proggmusik, blandade gamla godingar osv. Men det här inlägget tänkte jag tillägna en annan sorts musik. :) Jag är inte uppvuxen i någon "musikfamilj", men min pappa kunde sjunga riktigt bra. Han älskade Evert Taube. Som liten hade jag en dröm om att spela piano, men eftersom vi bodde fyra personer i en pytteliten tvåa och hade rätt begränsad ekonomi fanns det ingen möjlighet till detta. Sånt är livet. Jag fick faktiskt ett piano senare, på 80-talet, och började ta lektioner, men efter ett år födde jag barn och tiden räckte inte till. Sånt är livet. *S* Hur som helst lyssnar jag oerhört gärna på klassisk musik. Varifrån detta intresse kommit vet jag inte. Klassisk musik var inget som förekom i mitt barndomshem, vad jag kan minnas. Det enda i klassisk väg jag har minnen av är när min morfar spelade Radetzky march på sin gamla grammofon. *S* På högstadiet hade vi en musiklärare som tvingade oss att lys