Det är vår!

Och vår är underbart härligt. Allt blir grönt och vädret blir bättre. Det är ljust på morgonen och fåglarna sjunger.

Det allra bästa med våren är ändå att min kropp liksom vaknar till liv efter vinterns värk och utmattning. Den slutar vara som en gammal surdeg och hoppet vaknar.

Det har fört med sig att jag har gått två promenader denna veckan! Inga långpromenader precis, ca 2 km blir det i nuläget, men det är STORT för mig. Jag går och det gör inte ont och jag kan öka takten och röra mig framåt ganska raskt. (Nåja, med mina mått mätt då. Ni andra skulle säkert tycka att mitt tempo är snigelfart, haha!)

Jag går och jag njuter. Jag kommer på mig själv med att gå och flina för att jag kan gå så där utan plåga. Det är ren och skär lycka faktiskt.

Efter båda promenaderna har jag gått in genom porten till vårt hus och gått uppför alla fyra trapporna till vår lägenhet! Och jag ler hela vägen upp.

Två små tvåkilometers-promenader och två gånger fyra trappor upp låter kanske som en baggis, men för en kropp som kan säcka ihop för minsta lilla är det stort och härligt och lycka!