Egalias egenheter

Ja, rubriken anger hur det fungerar här nu på ett ungefär. :D  Så jag ska drista mig till att klaga något.  För det första; vi har fortfarande inte fått våra beställda grejer från IKEA!! Återigen ändrade de datumet. Denna gång till måndag 2/9. Vi är "lite" less på IKEA nu. Dock har vi fått besked om att våra grejer nu skickats från centrallagret, vilket verkar vara Sveriges mest problemfyllda sådana, så nu ska de i alla fall vara på väg hit. Vid kontakt med terminalen här i stan hördes djupa suckar när IKEAs namn nämndes. Vi är tydligen inte de enda som är less på det företaget.  För det andra; det trasiga badrummet. Inget har hänt där heller. Status quo. Hålet i väggen kvarstår, liksom de "lössläppta" tapeterna i duschhörnan. Ingen har hört av sig angående någon som helst åtgärd. Fortfarande inte vårt problem. Vi duschar på som vanligt.  För det tredje; "gardinjävlar"!!! Jag har svurit ve och förbannelse över två par gardiner som ska upp i gästrum

Nu har vi flyttat, maken och jag. Inte särskilt långt utan bara till huset bredvid. I nästan två år har vi köat för en mindre lägenhet i samma område, så nu bor vi i en trea på 80 kvm istället för en på 142. Vi har flyttat ifrån lyx och supermodernt till en standardlägenhet utan finesser. Inte för att vi måste utan för att vi vill. Det känns finfint och väldigt lagom. Även om vi bara bytt hus på samma gata skulle ju allting packas ned, rensas, säljas, sparas eller slängas. Och eftersom vi flyttade från mindre till större vid förra flytten var inte särskilt noga med rensandet, säljandet och slängandes då, för 6½ år sedan. *suckar* Det fick vi äta upp nu. Jisses vad prylar vi gjort oss av med! En del har vi sålt, mycket har vi skänkt och mer än ett lastbilslass har vi slängt av onödiga prylar och omaka möbler från vårt tidigare hopaplock till möblemang. Det har varit hårda prioriteringar och komprimering av ett källarförråd på 18 kvm till ett på ca 8. Det har gått b

Ofta läser man på nyhetssajter och i sociala medier om den katastrofala äldrevården i Sverige. Bilder på helt bedrövliga matportioner, gamlingar med svåra liggsår och hjälpbehövande som blir helt försummade av hemtjänsten verkar vanligt förekommande.  Och jag förnekar inte alls att detta faktiskt händer och är helt bedrövligt! Men, som alltid, vill nyhetsmedia vinna läsare och det är skandaler som lockar. Bara en liten bråkdel lägger tid på att läsa positiva nyheter utan de flesta suger hellre åt sig katastrofer och elände. Som en motvikt vill jag berätta om min egen mamma och hennes väg till att behöva hjälp. Mor är en morsk kvinna som alltid klarat sig själv och hjälpt andra dessutom. För några år sedan märkte vi dock att det gick utför. Hon började klaga på att hon ständigt var förkyld och nös. Vi insåg till sist att nysandet berodde på att hon helt och hållet slutat städa så att bostaden var full av damm. Sen märkte vi att hon handlade samma saker vecka ut och vecka in, vid v

Ja, jag kan inte tycka att det är annat än bedrövligt att det förekommer så pass mycket protester mot Pridefestivaler som det gör!  Inskränkta personer skriver ogenomtänkta inlägg i sociala medier. Senast idag läste jag att "Pridefestivaler bryter ned vårt samhälle". Förutom detta, i mina ögon löjliga påstående, yrade hen vidare om normer och jämförde på nåt konstigt sätt normbrytare inom hbtq-rörelsen med brott mot trafikregler. Sjukt dålig jämförelse! Som alltid förekommer ju förstås också det vanliga tugget om att heterosexuella inte har egna festivaler, vilket är exakt lika utmattande tjatigt som gnällandet om att "vi får inte sjunga nationalsången på skolavslutningen längre".  Egentligen är jag för trött för att ge mig in i det här alls, men jag måste ändå skriva av mig lite.  För om man tycker att man behöver en egen festival som heterosexuell är det fritt fram att arrangera det, istället för att gnälla.  Inte många människor har, under tidernas gång, b

Idag, på förmiddagens promenad med hunden, hittade jag en liten väska. Den låg mitt på trottoaren i stans centrum. Den verkade inte ha legat där länge för den var i nyskick och inte märkt av väder och vind. Dessutom vad den märkt med namnet på en mycket känd designer. Om den är ”äkta vara” eller inte är jag dock osäker på. När jag fick syn på väskan tittade jag mig omkring för att se om någon tappat den helt nyss. Men det var inte många människor i närheten så jag plockade upp den och öppnade den. Lite läskigt att rota i någon annans väska, men jag ville ju se om innehållet kunde leda mig till ägaren. Så var dock icke fallet. Väskans innehåll sa ingenting alls om vem som ägde den. Jag tyckte inte det kändes bra att lägga tillbaka den där jag hittat den, för en lördagskväll i juni skulle den säkert hamna i ån av något korkat fyllo under kvällen och dessutom hängde regnet i luften, så jag tog med mig väskan och vandrade hemåt. Det bästa hade förstås varit att gå direkt

I slutet av sommaren är det äntligen dags! Vi ska flytta.  Efter nästan två års köande för en mindre lägenhet hos vår hyresvärd, har vi nu fått en trea på 80 kvm med mycket bra planlösning. Det blir ingen lång flytt, bara till grannfastigheten.  Vår nuvarande lägenhet på 142 kvm är helt underbar att bo i och jag är så tacksam över att att ha fått bo i så bra och fint de senaste åren. Men nu är det dags för förändring.  Hur mycket vi än gillar vår stora lägenhet, med jättebalkong, uteplats, bastu och egen tvättstuga, så finns det även annat i livet att prioritera.  Resa t ex. Resa vill vi göra nu medan vi fortfarande orkar och är hyfsat friska. Vid vår ålder vet en liksom inte hur länge det varar och tiden går.  Det ultimata hade förstås varit att bo kvar i drömlägenheten och kunna resa när vi vill. Men så mycket pengar har vi inte. Därför ställde vi oss i kö för ett mindre boende.  Och nu är det påskrivet och klart. En helt vanlig standardtrea med balkong och en hyra som är n

Ja, här kommer ett blogginlägg om lite av varje, enbart för att jag känner för att skriva av mig.  Livet rullar på i rätt bra tempo och jag är så lycklig för att både kroppen och orken håller! Känner mig fortfarande förvånad när jag märker att jag orkar göra både det ena och det andra trots att det är två och ett halvt år sedan nu som mitt liv tog en vändning i rätt riktning tack vare kostomläggning.  Idag stod städning på programmet. Inte så kul men rätt nödvändigt. Så jag städade i två timmar utan större problem. Sen gick jag till affären och på hemväg därifrån slog det mig att jag missat en sak i planeringen. En sak som måste fixas bums, nämligen att baka rulltårtor till söndagens kalas. Så jag gick hem med maten, ut med hunden och sen till affären igen, för naturligtvis fattades det några ingredienser. Ibland blir en lite trött på sig själv! Väl hemma igen satte jag igång med baket och en stund senare var rulltårtorna i hamn.  Lite dans måste jag också skriva om! :D I en och e