En känslomässig dag i dag

 Idag har vi haft urnsättning för vår älskade Lasse. Det var en fin och outsägligt sorglig stund. All sorg bubblade upp till ytan igen och tårarna rann. 

Svägerskan och jag hade plockat liljekonvaljer, Lasses favoritblommor och barnen hade med sig vita rosor. Varje år sedan vi träffades, Lasse och jag har jag plockat liljekonvaljer till hans födelsedag. Att idag på förmiddagen gå till samma ställa och plocka en bukett till hans grav kändes så absurt och tragiskt. 

Jag hade även köpt en liten sten med text som dekoration. När gravstenen kommer på plats vet vi inte riktigt i nuläget, men det blir någon gång i sommar. Det är ju några veckors leveranstid. 

Sent på eftermiddagen samlades vi sen igen Lasses barn, barnbarn och jag. Då hyllade vi Lasse genom att spela bowling för honom och äta buffé i den bowlinghall där han spelat så många gånger. Han var välkänd där och jag fick en kram av ägaren när vi kom dit. 

Vi bowlade mer eller mindre framgångsrikt  och vissa av oss hellre än bra. Ingen av oss nådde dock upp till Lasses nivå. Tror han skakade lite på huvudet åt oss och mumlade "det går att göra så men det är inte rätt" när kloten hamnade i rännan ibland. Men säkert räckte han också en high five de gånger någon strikade eller spärrade. 

Passade också på att tömma hans skåp där i omklädningsrummet. En av sönerna tog hem hans bowlingklot att spara som minne och jag fick med mig skorna och tröjan, som jag kommer att lägga i en minneslåda. 

Det blev en fin kväll men känslosam som sagt. Nu är jag väldigt trött och ganska lättgråten, men ändå nöjd med dagen. 

Här kommer lite stilstudier: