Egalias egenheter

"Men för helvete!" sa vår vaktmästare när jag ringde honom i morse. "Jävla stolpskott!", tillade han sen. Det var inte mig han menade med detta kraftuttryck utan en granne här i huset. Sen svor han lite till och tackade sen ca tio gånger om för att jag ringde. Igår, när jag klev in i hissen för att åka ned till källaren och hänga tvätten, stod grannen på våningen ovanför redan där. Hon tryckte sig in i ett av de bakre hörnen. "Det är viktigt att hålla avstånden", sa jag lite skämtsamt och i samma stund noterade jag att hon var totalt, jävla genomförkyld!  Jag flyttade mig så nära hissdörren jag kunde och förklarade att jag tillhör riskgruppen. Som tur är har vi en stor hiss. Människan jobbar på akuten och nu meddelade hon mig glatt att hon träffat på Coronasmittade patienter. Sen visade det sig att hon också skulle till källaren. Hon berättade att hon skulle bada bastu. Husets gemensamma bastu... När jag frågade om det verkligen var lämpligt nu n

Jag erkänner att rubriken nog kan upplevas som mycket provocerande. Massor av människor tvingas jobba hemifrån, isolera sig och praktisera social distans. Inget uteliv, inga fester och tillställningar, inte gå ut på fika, en drink eller springa på stan och shoppa loss, inga utlandsresor eller ens fjällsemester över påsken.  Fler och fler insjuknar, en del behöver sjukhusvård eller t o m intensivvård. En del överlever inte. Covid-19 är en världskris, hälsomässigt och ekonomiskt för väldigt många. Inget att skoja om alls egentligen. Vad jag vill med detta blogginlägg är att beskriva nuvarande läge ur min egen synvinkel. För den vinkeln är annorlunda än många andras.  P g a sjukdomar har jag inte kunnat förvärvsarbeta på många år. Jag har varit tvungen att hålla mig hemma därför att jag inte orkat/klarat av annat. Inte under en begränsad period, utan social distans, enskildhet, avsaknad av sådant många tar för givet har varit min vardag år ut och år in.  Jag tänker, inte på något v

Som en del av er vet är min mamma mycket gammal. Till hösten fyller hon 97, en aktningsvärd ålder. Hon är i hyfsad form för sin ålder, måste man säga, men närminnet sviktar rejält.  Hon kan fråga något och vi svarar och sen frågar hon exakt samma sak någon minut senare.  Varje fredag hälsar vi på henne, syster och jag. Vid dagens besök återupptog vi sökandet efter hennes försvunna garagenyckel. Så vi började alltså leta.  Att leta efter något hemma hos mor är som att leta efter en nål i en höstack! Hon har tusen miljoner prylar i någon form av väldigt oorganiserat kaos.  Efter bara en kort stunds letande frågade mamma vad vi letade efter och vi förklarade att det var garagenyckeln som var försvunnen. Mor satte genast igång att leta hon också vilket enbart försvårar sökandet och gör att det tar tio gånger längre tid, men det kan man ju inte säga så självklart fick hon hjälpa till.  "Men den kan väl inte vara försvunnen, den nyckeln är ju så stor", sa hon strax varpå v

Inte behöver jag ens nämna att "Coronakrisen" härjar globalt?  Ett elakt virus sprider sig över hela vår värld. Vissa stora världsledare har försökt lägga locket på, andra försöker framföra diverse konspirationsteorier eller bagatellisera det hela, vilket får mig att starkt ifrågasätta kompetensen hos dessa personer.  En del tyckte att det viktigaste är att hamstra toalettpapper?! Ehh...jaha... Andra är smått hysteriska och flyr vid minsta lilla harkling från omgivningen. Maken råkade hosta på ICA i förra veckan och gången han befann sig i tömdes på nolltid.  Sen finns det de som kör med "den-gamla-goda-tiden-kortet" eller "jag-brukar-minsann-aldrig-bli-sjuk-kortet" eller också har de gått in i den totala förnekelsen och tror att alla andra är i riskzonen, men inte de.  Ok, du kanske har klarat dig ifrån både Asiaten och Hongkong-influensan. Grattis till det! Men det var långt ifrån alla som gjorde. Många strök med när dessa härjade, liksom ännu fle

För att förstå följande blogginlägg hänvisar jag till ett tidigare inlägg:  Det går inte fort men det blir fel I-landsproblemet med "gardinjävlarna" visade sig bli en tämligen långrandig historia. Hela hösten letade jag efter nya gardiner på alla ställen jag kunde komma på, svenska sajter, utländska sajter, fysiska butiker, loppisar... Ingenstans hittade jag några gardiner som föll mig i smaken! Jo, förresten. På ett ställe hittade jag en gardin som var helt fantastisk. Det var bara den lilla haken att den kostade 995 kr... för en gardinlängd. Jag behövde fyra.  Kanske är det normalt för många att punga ut med ca 4000 spänn för gardiner till två rum? Dock inte för mig. Så satans viktigt är det faktiskt inte med gardiner utan då kan jag ha mycket roligare för de pengarna. Nä, jag är inte snål, bara ekonomisk! Vissa tycker inte att en behöver ha gardiner alls och det är förstås helt ok. Dock tycker jag att textilier, som t ex mattor och gardiner dämpar ljud i bostaden och d

En lördag i november hade jag en riktig toppendag! *glad* Först fick jag besök av äldste sonen och hans fru och vi hade en mycket trevlig, om än kort, pratstund. <3 På eftermiddagen tog jag bussen till Göteborg och möttes upp av min dotter. Vi tog spårvagnen till son nr 2 där jag fick se hans och sambons nya lägenhet som var jättefin. Sen kom även dotterns pojkvän och vi åt en riktigt god måltid som bestod av färska räkor, sallad, aioli, bröd, ost och gott vin.  Efter det besöket drog dottern och jag till Scandinavium för att uppleva hennes julklapp till mig från förra julen. Vi hade biljetter till Mia Skäringers show "Avig Maria - No more fucks to give".  Alltså den kvinnan! Hon höll låda så gott som ensam på scenen i 2½ timma! Hon fyller Scandinavium tre kvällar i rad.  I min ålder är en inte precis lätt att imponera på men detta var nåt utöver det vanliga. Hade lätt suttit kvar både en och två timmar till för att lyssna på henne.  Det var inte svårt att relater

Så här i slutet av denna extremgrå november tänds det behövliga juleljus överallt. Vår lilla stad har slagit till med ny julbelysning på stans största gata i år. Mycket vackert.  I fönster lyser ljusstakar och på balkonger strålar olika ljusslingor. Det känns mysigt och behövligt i denna mörka tid.  För mig kändes det lite extra roligt att plocka fram årets advents- och julbelysning eftersom vi flyttat sen förra julen. Så de gamla elljusstakarna känns liksom som nya nu när jag ställde upp dem på ett nytt ställe.  Jag började lite lätt med ett par som jag redan bestämt plats för. Och sen fortsatte jag, efter lite funderande, att placera ut de övriga, bl a en "ny" ljusstake som jag fyndade på loppis i januari i år.  Efter det kunde jag inte riktigt hejda mig, så nu lyser det i vardagsrummet, köket, gästrummet, sovrummet och hallen. Och så balkongen då, men den fixade jag förra helgen. En salig blandning av olika saker men "gott och blandat"