Egalias egenheter

Oj, oj, oj vad mycket vi hade att göra i helgen som gick, husse, matte och jag! I fredags städade matte och jag en massa. Eller, det var mest matte som städade,,, jag växlade mellan att glo på henne och att "terrorisera" E inne på hennes rum. ;) I lördags var det dax för skolan igen. Kul som alltid, var det. Moster pratade en stund först och visade böcker om oss hundar, som hon tyckte var bra att läsa för mattar och hussar. Sen gick vi ut. Vi repeterade lite och sen skulle vi gå slalom mellan koner som hon satte ut. Moster lånade mig för att visa hur detta skulle gå till, men jag fattade inte riktigt först. Konerna såg nästan ut som plastburkarna matte gömmer godis under hemma, så när vi kom fram till första konen satte jag tassen på den och välte den för jag tänkte att moster, som är så snäll, nog hade gömt godis där under till mig. Det hade hon inte. Vi skulle gå emellan konerna visade det sig,,, gå fint vid sidan och det kan jag ju, så det funkade när jag fattade att

Hejsan! Idag har jag funderat på vad jag ska bli när jag blir stor. Jag kanske ska bli en labrador? Matte sa i alla fall idag att jag apporterade som en labrador. Vi var ute på promenad och matte hade med en kul leksak som husse har skaffat. Hon kastade den och jag sprang förstås efter och sen tog jag den och sprang tillbaka och gav den till henne. Då blev hon jätteförvånad och jätte-jätteglad och så fick jag massor av godis! Och sen kastade hon igen och jag hämtade såklart. Och då sa hon att jag apporterade som en labrador. Annars kan jag bli en undulat kanske? Dom äter god mat. Deras frön är helt ok och hirskolvarna är rätt goda. Sen äter dom grönsaker och örter åxå. Jag brukar få smaka när matte gör iordning deras mat. Jag gillar morot och citronmeliss bäst, men dill och körvel är också gott. Däremot är jag inte så förtjust i salladen och basilikan. Att vara undulat är nog inte så dumt,,, fast problemet är ju att jag inte kan flyga då,,, Får nog fundera vidare på vad jag

Hej på er! :) Matte är dum! Hon kallar mig myrslok när vi är ute och går. Jag är ingen myrslok, jag är en hund! Hon säger att jag går med nosen i backen precis hela tiden nu och att jag ser ut som ett ufo i ögonen när hon ber mig göra något. Men det är ju så mycket som luktar spännande har jag upptäckt! Förut brydde jag mig inte så mycket om vad det luktade,,, men nu har jag börjat känna vad det luktar,,, ibland luktar det hundflicka! Och förresten har matte fel! Jag luktar inte alls på marken hela tiden. Jag luktar på stolpar och träd åxå och har börjat fundera på om jag ska kissa så där med ena benet upp i luften som dom stora killarna gör? Jag försökte lite men det kändes som om jag skulle välta och det hade ju varit ytterst pinsamt att välta omkull när man pinkar! Fast idag på promenaden kom jag på en bra idé. Om man kissar i en slänt så att man sitter lite snett ser det ut som om man lyfter på benet utan att göra det, hehe. Annars älskar jag matte. På kvällarna när vi la

Som jag skrev tidigare ställdes min släktforskning på ända för några veckor sedan när jag plötsligt började hitta adel, riddare, kungar och prinsessor. Jag har följt några linjer tillbaka i tiden där,,, det går att komma mycket långt bakåt,,, alltså jag pratar före medeltiden! Det är mycket intressant och spännande, jag har läst historia i massor de sista veckorna, för det var längesen jag läste historia. Måste friska upp minnet. :) Många av de där högre herrarna var ju riddare och krigare och jisses vad vi krigade förr! Särskilt mot danskarna. Det var slag och strider och krigsfångar och fältläger och sjukdomar och konspirationer och jag vet inte allt. Intressant alltihop som sagt. Kvinnorna finns det inte lika mycket skrivet om,,, dom giftes bort, födde barn och dog typ,,, förutom nån enstaka som står omnämnd, särskilt om hon burit sig "okvinnligt" åt. Och sen alla dessa slott och herresäten som gick i arv, byttes bort, giftes till. Det är spännande att ha släkt som

Hej vänner! :) I morgon är det lov från skolan så det blir ingen rapport här i bloggen då. Jag tycker lov är onödigt! Skolan är kul, skulle hellre gå dit faktiskt. Men istället för en "skolrapport" tänkte jag blogga om något annat. Matte skrev ett inlägg för ett tag sen om grannar, så då tänkte jag göra det samma. Fast om hundgrannar då, matte har ju redan skrivit om människogrannar. I vårt hus bor en väldigt trevlig kille, han heter Neo, nästan lika mitt namn. I huset bredvid bor faktiskt en som heter Teo åxå! Neo är trevlig, Teo är otrevlig, båda är spetsar, säger matte. Inte för att jag tycker dom ser så spetsiga ut precis, men dom är spetsar i alla fall. Neo och jag brukar hälsa glatt på varandra. Teo, däremot, bara morrar och bär sig åt, så han får jag inte hälsa på. Han är en pytteliten spets, han kanske har mindervärdeskomplex? I samma hus som Teo bor även en tredje spets, vet inte vad hon heter, har aldrig hälsat på henne. Hon verkar inte intresserad. Sen har

Hej vänner! :) Idag, på förmiddagspromenaden, gick matte och jag till en stor park och där träffade jag en ny kompis! :) Han är jättestor och matte säger att han heter Lodjuret. Så här ser han ut: Jag tyckte i alla fall att han såg glad och trevlig ut och han stod precis som att han ville sätta igång och leka, så jag rusade runt honom och gjorde lekinviter allt vad jag kunde, men han bara stod där. Men jag fick åtminstone hälsa på honom och så utan att han morrade eller nåt. Om du klickar på bilderna ser du dom i större format.

Jag har tvekat länge på om jag skulle skriva denna historia i bloggen. Jag vill inte hänga ut någon. Men den är så dråplig och har, genom åren, förorsakat så många goda skratt så här kommer den: Det var alldeles i början av 90-talet. Jag var gift och hade tre små barn. Dåvarande maken skulle på weekendresa med jobbet. Det skulle vara teaterbesök och trerätters middag och allt. Inför detta behövde han införskaffa presentabla kläder varför kostym, skor, skjorta och slips för ett par tusen, inhandlades. Fredag efter lunch vinkade jag av glad make som gav sig ut på trevligheter. Och jag unnade honom verkligen resan. Knappt en timma efter makens avfärd började ett av barnen att kräkas och några timmar senare var magsjukan ett faktum. Närmaste dygnet blev ett springande med hinkar, torkande av spyor, tillförande av vätska, kramande, tröstande, klappande och noll sömn. Framåt lördagskvällen hade de arma barnen tömt ur sig allt vad maginnehåll hette och dessutom fått behålla lite vätska