En månad har gått

 Idag är det en månad sedan Lasse lämnade oss. Det är ofattbart för jag tycker att han var här hemma nyss. Men det har alltså gått en hel månad redan. 

För mig känns det som om jag fortfarande lever med Lasse fastän han inte syns här. Han är liksom ändå med mig varje sekund, även i mina drömmar. Oftast drömmer jag om den person han var före sjukdomen. Stark, glad och full av livsvilja. 

Jag tänker att det nog är bra för det är ju den Lasse jag vill minnas. 

Varje morgon vaknar jag till insikten att han är borta. Det är tufft. Och vissa stunder känner jag mig sänkt av saknaden. 

Ändå funkar vardagen på något konstigt sätt. Det gör mig förvånad. Hur kan livet bara fortsätta när något så här omvälvande har hänt? Men det gör det ju och jag får det att fungera. Det hade Lasse gillat. "Det löser sig", hade han sagt. 

Idag har jag lämnat tillbaka bilen. Den var leasad och avtalet stod på Lasse. Den var för stor och för dyr för mig, så nu är den återlämnad. 

Istället har jag fått låna "Gamle Svarten". Det är syrrans andrabil. Den är av årsmodell 2005 och har gått 20 000 mil, men är väl omhändertagen och i gott skick. Absolut inte alla de finesser Forden hade men den startar pålitligt och rullar på. Det räcker för mig just nu. Den visar en ständig utomhustemperatur på -20 grader, haha. Men jag kan nog hålla reda på temperaturen ändå. Har ju både den och gps i telefonen så det är lugnt. Är så tacksam för att jag får låna den så länge medan jag funderar på hur jag ska göra med ev bilägande i framtiden. 

Mina underbara barn har bjudit med mig på deras årliga skidsemester! Miljöombyte är precis vad jag behöver. Har tänkt på att jag skulle vilja resa bort några dagar men jag har inte orkat ta tag i det. Det känns alldeles för tidigt för mig att organisera och planera en resa på egen hand. Och så kommer mina underbara ungar med förslaget att jag ska åka med till Sälen. Så himla glad jag blev! Största delen av gänget är redan där sedan i lördags. Dottern och jag åker upp i morgon. 

Så nu blir det inget blogginlägg på några dagar. Tar inte ens med mig laptopen, har jag tänkt. Men jag ska fota en del och göra ett inlägg när jag kommer hem igen.