En kärleksförklaring
Den här veckan har jag varit bortrest måndag-onsdag. Det var första gången jag reste iväg från maken sen vi träffades för drygt nio år sedan. *S*
Det beror inte på att jag är "fastklistrad" vid honom eller så utan mer på den fysiska orken samt att jag föredrar att resa tillsammans med honom. Men släktforskning är han inte så intresserad av så denna gång reste jag ensam. :)
När jag kom hem var det hans födelsedag. I brist på fantasi och tid köpte jag med mig en presentförpackning med tre olika sorters whiskey. Ett säkert kort och glad blev han. :)
När jag kom hem var hemmet dammsuget och köksön full av påsar med nybakade bullar. Underbart! <3
Han säger, maken, att han aldrig haft det bättre än nu. Med mig. Ibland har jag svårt att ta in det. Med mig liksom? Den lilla "jantejävulen" hamnar lätt på axeln och säger: "nu ska du inte inbilla dig nåt här!" *S*
Men vi har det bra tillsammans och han är underbar. Har jag något problem har han lösningen. Är kroppen skit och pannkaka kommer han hem med choklad. (Inte så bra för figuren, men han älskar mig oavsett figur!)
Han är den förste som fått mig att kunna sova med lampan släckt... bara en sån sak. :)
Han har fått kämpa mycket för att få min tillit, allt mitt eländiga bagage fick han att fajtas mot. Tänk att han orkade och hade tålamodet!?!? Men nu har han den och han är den bäste för mig. Kommer aldrig att hitta någon bättre och inte tänker jag leta heller! Aldrig i livet!
Vi ska bli gamla tillsammans och sitta på hemmet och gagga om alla tokigheter vi upplevt ihop. :D
Det beror inte på att jag är "fastklistrad" vid honom eller så utan mer på den fysiska orken samt att jag föredrar att resa tillsammans med honom. Men släktforskning är han inte så intresserad av så denna gång reste jag ensam. :)
När jag kom hem var det hans födelsedag. I brist på fantasi och tid köpte jag med mig en presentförpackning med tre olika sorters whiskey. Ett säkert kort och glad blev han. :)
När jag kom hem var hemmet dammsuget och köksön full av påsar med nybakade bullar. Underbart! <3
Han säger, maken, att han aldrig haft det bättre än nu. Med mig. Ibland har jag svårt att ta in det. Med mig liksom? Den lilla "jantejävulen" hamnar lätt på axeln och säger: "nu ska du inte inbilla dig nåt här!" *S*
Men vi har det bra tillsammans och han är underbar. Har jag något problem har han lösningen. Är kroppen skit och pannkaka kommer han hem med choklad. (Inte så bra för figuren, men han älskar mig oavsett figur!)
Han är den förste som fått mig att kunna sova med lampan släckt... bara en sån sak. :)
Han har fått kämpa mycket för att få min tillit, allt mitt eländiga bagage fick han att fajtas mot. Tänk att han orkade och hade tålamodet!?!? Men nu har han den och han är den bäste för mig. Kommer aldrig att hitta någon bättre och inte tänker jag leta heller! Aldrig i livet!
Vi ska bli gamla tillsammans och sitta på hemmet och gagga om alla tokigheter vi upplevt ihop. :D
Kommentarer
Skicka en kommentar