Ups and downs och Glad påsk!

 Jag bloggar på min iPad idag efter som datorn verkar ha tagit påskledigt. Så vi får se hur detta går. Datorn är sju år gammal och har blivit rätt trött på senare tid. Snart dags för den att gå i pension, tror jag.

Ska försöka sammanfatta vad som hänt sen jag skrev sist med reservation för att jag missar ett och annat. Det är inte bara min dator som är gammal och trött.

Svägerskan var här på fika i förrgår och hade med sig en bukett helt fantastiska tulpaner. Titta bara: 

Jag har bytt glasögon eftersom synen blivit sämre på mitt högra öga. Så nu ser jag bra ut, hehe. 

Under veckan som jag var i fjällen somnade mångåriga vännen T in alldeles för tidigt. Även han p g a hjärntumör, precis som min älskade Lasse. Skitsjukdom! Mina tankar går till hans fru M som nu får kämpa vidare på egen hand. 

Igår tog jag en tur på kyrkogårdarna. Planterade påskliljor på några av gravarna och insåg att jag borde gjort det när jag var och vårstädade veckan innan för inte hinner de blomma nu i påsk inte. Men de blir väl fina när de väl blommar. Familjegraven där mamma, mormor och morfar m fl ligger fick en tulpanbukett. Hon älskade blommor, mamma och särskilt tulpaner.

Just när jag satt ner vasen med buketten och tagit fram mobilen för att fota var det någon som sa ”HEJ!” bakom mig. Jag, som stod i egna tankar på mina bortgångna, höll på att tappa telefonen i ren förskräckelse. Jag är inte van vid att någon plötsligt säger hej på kyrkogården. Det var en man som besökte en annan grav och passerade förbi mig på väg till soptunnorna lite längre bort. Kanske tänkte han att han ville ge sig tillkänna för att inte skrämmas, men effekten blev den rakt motsatta. Jag fick fram ett litet förskrämt ”hej” tillbaka, dock.

Det blev fint på gravarna i alla fall.

I förrgår var jag på årskontroll hos läkaren. Eller snarare tvåårskontroll då jag inte hann med min hälsa alls när livet ställdes på ända. Lite nervöst att nu få facit på vad detta ställt till med. Han är så bra min läkare, tar sig tid och lyssnar. Jag berättade kort om allt som hänt och han blev helt tyst. Och återigen, precis som varje gång jag berättar, kan jag knappt tro det själv.

Till min förvåning och glädje var de flesta provsvar bra! Det var bara blodvärdet som var lite lågt så det ska följas upp om ett par veckor. Tänker dock ladda upp mig med extra järn (nej, jag tänker inte ta en sup!) redan nu så löser det sig säkert.

På tal om järn, d v s kost, alltså mat, åkte syster och jag till en herrgård för att äta deras fantastiska påskbuffé idag. Allt är lagat från grunden och närproducerat. Sjukt gott! Missade att fota varmrätten som var långkokt bog med potatisgratäng, men här kommer bilder på för- och efterrätt. Nu är jag så mätt så jag troligen inte behöver äta förrän i morgon.

Påskaftons kväll tillbringas hos systersonen med familj och på söndag åker jag till sönerna och deras familjer.

Glad påsk önskar jag er alla!