Den där obeskrivliga glädjen
Ja, ja, ja... jag är sjukt tjatig! :D
Det bjuder jag på, haha.
Återigen måste jag skriva om den där helt sanslösa glädjen som infinner sig varje gång jag dansar. Alltså varje tisdag och onsdag.
Det är ta mig tusan inte illa att vara själaglad minst två gånger i veckan! Så det är jag oerhört tacksam över.
Igår var det extra roligt att dansa eftersom vi hade en överraskning till vår finfina danslärare. Idag var jag lite trött, så stundtals blev det mer fel än rätt, men jag var inte den enda som gjorde fel eller snarare dansade en egen variant.
Ni som brukar läsa min blogg, kanske minns att jag toktränade på en dans jag tyckte var svår för någon månad sedan. Det känns som att det är den dans jag kan bäst just nu och den är så rolig att jag skulle kunna dansa enbart den en hel timma! :D
Hur som helst fick jag ihop över 14 000 steg idag, hundpromenaden inräknad. Det är fan inte illa, alltså! Nytt personligt rekord också.
14 000 liksom...
För bara några år sedan var 5000 steg en ouppnåelig dröm när jag hasade mig fram som en zombie och på allvar funderade på både permobil och färdtjänst.
Undra på att jag är glad! Vem skulle ens kunna låta bli att bli glad över sådana framsteg?
Kram
Det bjuder jag på, haha.
Återigen måste jag skriva om den där helt sanslösa glädjen som infinner sig varje gång jag dansar. Alltså varje tisdag och onsdag.
Det är ta mig tusan inte illa att vara själaglad minst två gånger i veckan! Så det är jag oerhört tacksam över.
Igår var det extra roligt att dansa eftersom vi hade en överraskning till vår finfina danslärare. Idag var jag lite trött, så stundtals blev det mer fel än rätt, men jag var inte den enda som gjorde fel eller snarare dansade en egen variant.
Ni som brukar läsa min blogg, kanske minns att jag toktränade på en dans jag tyckte var svår för någon månad sedan. Det känns som att det är den dans jag kan bäst just nu och den är så rolig att jag skulle kunna dansa enbart den en hel timma! :D
Hur som helst fick jag ihop över 14 000 steg idag, hundpromenaden inräknad. Det är fan inte illa, alltså! Nytt personligt rekord också.
14 000 liksom...
För bara några år sedan var 5000 steg en ouppnåelig dröm när jag hasade mig fram som en zombie och på allvar funderade på både permobil och färdtjänst.
Undra på att jag är glad! Vem skulle ens kunna låta bli att bli glad över sådana framsteg?
Kram
Kommentarer
Skicka en kommentar