Motståndet mot förändringar

Förändringar är jobbiga! Vi känner alla motstånd mot påtvingade förändringar. Hur många har inte suckat och stönat över omorganiseringar på arbetsplatsen genom åren? Det är en himmelsvid skillnad på att tvingas till förändring mot att själv välja den.

Det är ju så mycket bekvämare att fortsätta som man alltid har gjort och göra som man är van. Människan är rätt bekväm och lat av sig, enligt min mening.

Förändring tvingar en till eftertanke, gamla rutiner ska bytas, man måste tänka och anstränga sig. Tröttsamt!

Nu är vi i det läget att tillvaron förändrats för de allra flesta p g a covid-19. Och vi hanterar förändringen i vår vardag på olika sätt. 

De flesta klarar det galant eller i alla fall bra, även om många suckar, muttrar och knorrar. Men vi gör det vi måste. 

Sen har vi en grupp som kämpar emot in i det längsta och de gör sig själva en otjänst. En viss tid, kanske ganska lång tid, kan man välja att låtsas som att förändringen inte existerar. Man fortsätter alltså att leva som tidigare, på samma sätt som man alltid har gjort. 

I denna motvilja att ändra på sitt beteende kan också en stor del rädsla ingå. För om jag låtsas att allt är som förut, behöver jag heller inte se sanningen i vitögat och då känns det som hotar och är skrämmande väldigt mycket längre bort. D v s coronavirus, kanske sjukhusvård och i värsta fall döden. 

Men det är bara verklighetsflykt och ett stort självbedrägeri! För inte har det undgått någon vad som händer i världen just nu? Inte ens min gamla mamma, som har noll närminne numera, har missat att det pågår en pandemi. Så innerst inne vet alla, även de som låtsas som det regnar, hur världsläget är just nu. 

Att i detta läge försöka hålla allt ifrån sig är både korttänkt och naivt. Man utsätter både sig själv och andra för risker med sådant beteende. Både gällande smitta och att belasta vården i onödan. 

Nu, år 2020, i denna turbulenta tid har vi dessutom alla möjligheter att lösa vardagslivet på andra sätt än vi brukar. De senaste veckorna har jag nog hört minst tio olika förklaringar till varför människor måste gå till affären och handla som vanligt eller göra något annat som de alltid brukar göra trots att det finns andra lösningar att ta till. 

Nej, ingen måste gå till affären och handla nu! Särskilt inte om du tillhör riskgruppen och/eller är 70+! 

Det finns näthandel, det finns mat att beställa för utlämning, eller hemkörning om man bor hyfsat centralt. Det finns släkt, grannar och vänner som kan hjälpa till. Det finns olika arrangemang där man kan få hjälp med inköp i många delar av landet. 

Här i kommunen arrangeras t ex möjligheter till matbeställning via telefon för de som tycker internet är svårt. Maten körs sedan hem av färdtjänsten, vars transporter minskat enormt just nu. 

Det finns alla möjligheter att umgås via nätet tack vare tekniken. Det är inte så svårt men har du aldrig gjort det får du ta dig lite tid att lära dig. Ja, det är tråkigt, vi är begränsade nu, men måste vi så måste vi. Och nu måste vi!

Tänk efter hur många förändringar du varit med om genom åren. Visst klarar du en till? Om du är hyfsat gammal, som jag, har du tvingats vänja dig vid högertrafik, skolreformer, postnummer, färg-tv, reklamkanaler, fjärrkontroller, trådlösa telefoner, mobiler, datorer, internet m.m. Det har du fixat och numera tänker du säkert inte ens på att det var lite knepigt och ansträngande i början. Och det gällde inte ens livet liksom.  

Kort sagt finns det massor av andra vägar än de gamla vanliga. Du måste bara tänka om och tänka nytt! Jo, jag vet att det är jobbigt, men om valet står mellan att behöva anstränga dig lite extra eller att riskera livet, är det kanske inte så svårt? Om du bara öppnar ögon och öron och släpper in verkligheten som den är just nu. Skjut det inte ifrån dig. Gör det nu!