Egalias egenheter

  Här kommer ett blandat inlägg med lite som hänt i mitt liv sen sist. Jag har varit med och överraskat en 40-åring, närmare bestämt min äldste son. Kul med överraskningskalas, jag gjorde en korg med gottigheter.  I fredags hade jag besök av en ny vän. Vi har träffats genom föreningen Cancerkompisar. Vi var på fotomuseet och sen blev det god mat på restaurang på kvällen. Lite bilder från museet kommer här: I förrgår var jag och en väninna ute på utflykt. Vi åkte till Varnhems klosterkyrka, en plats som vibrerar av historia. Tittade också på huset som byggts över kyrkan vid Kata gård. Det fanns inte när jag var där sist, då höll utgrävningarna på som bäst. På hemvägen åkte vi via Hjo där vi käkade god mat på en trevlig restaurang och sen körde jag fel och vi var på väg mot Stockholm en kort stund innan det redde upp sig.  Pampigt värre! Ståndsmässig begravninskrypta Här står jag och tittar ner på Kata och hennes kista genom glasgolvet  Kata Missa inte den här restaurangen om du är i Hjo

  Jag bloggar på min iPad idag efter som datorn verkar ha tagit påskledigt. Så vi får se hur detta går. Datorn är sju år gammal och har blivit rätt trött på senare tid. Snart dags för den att gå i pension, tror jag. Ska försöka sammanfatta vad som hänt sen jag skrev sist med reservation för att jag missar ett och annat. Det är inte bara min dator som är gammal och trött. Svägerskan var här på fika i förrgår och hade med sig en bukett helt fantastiska tulpaner. Titta bara:  Jag har bytt glasögon eftersom synen blivit sämre på mitt högra öga. Så nu ser jag bra ut, hehe.  Under veckan som jag var i fjällen somnade mångåriga vännen T in alldeles för tidigt. Även han p g a hjärntumör, precis som min älskade Lasse. Skitsjukdom! Mina tankar går till hans fru M som nu får kämpa vidare på egen hand.  Igår tog jag en tur på kyrkogårdarna. Planterade påskliljor på några av gravarna och insåg att jag borde gjort det när jag var och vårstädade veckan innan för inte hinner de blomma nu i påsk inte.

I går kom jag hem från en veckas semester i fjällen med mina barn och barnbarn. Skidsemester utan att åka skidor, för min del.  Precis som förra året blev jag så sugen på att åka vid åsynen av backar och liftar. Men kroppen skriker stopp. I år insåg jag att om jag ens orkar stå hela vägen upp i liften kommer jag förmodligen att ramla på vägen ned. Och hur ska jag i så fall komma upp igen? Säkert skulle ett eller flera av mina kära barn ställa upp som potentiella lyftkranar, men nej, jag avstår.  Hur som helst hade vi en finfin vecka, trots frånvaro av skidåkning för min del och lite olika krämpor i vårt gäng. Några riktigt härliga soldagar fick vi med.  Fyra underbara små barnbarn förgyllde tillvaron och det var mycket längesedan jag fick så många kramar och så mycket mys.  De två största, I och A, ca 3½ år gamla, imponerade med sina framsteg i utförsåkning. Från lite tveksamt och försiktigt första dagarna till att lära sig att både svänga, bromsa och även ramla och sista dagen åka hel

  Under veckan fick jag besök av en kär vän jag inte träffat sen i somras. Väldigt kul att umgås en stund och jag fick en så vacker tulpanbukett.  Idag var det vårväder och jag tog en skön promenad. Himlen var så underbart blå och jag bara måste fota. I närheten av där jag bor ligger det gamla kvarteret Mården, där mamma bodde när hon var liten. Då var det små lägenheter med utedass på bakgården. Nu är husen renoverade och har blivit apdyra bostadsrätter. Kul att de fina huset bevarats.  Kvarteret Mården Knallblå vårhimmel - äntligen! På hemvägen satt en talgoxe och sjöng i ett träd utanför mitt hus. Den lät sig något motvilligt fotograferas. Ser ni den? Målet med promenaden var att hämta ut ett paket, men vädret var så skönt att jag gick omvägar för att njuta av våren lite mera.  Men över till paketet. Under senaste året har jag gjort mig av med de flesta av mina finskor. Jag stod helt enkelt inte ut med dem längre! Bara att inse att åldern tagit ut sin rätt och att detta med spetsiga