Egalias egenheter

  Idag tog vännen A och jag en biltur via gårdarna runt sjön. Det var både fel och rätt! Vädret var perfekt och vi körde på väldigt vackra vägar så det var toppen. Tyvärr var mycket stängt en måndag så här långt fram i augusti. Först körde vi R40 till Ulricehamn och över Skottek. Härliga småvägar i vacker natur. Vi fortsatte till Källebacka säteri där caféet och gårdsbutiken tyvärr inte hade öppet men huset är otroligt vackert. Om du tycker det verkar bekant har det varit med i Änglagårdsfilmerna.  Därifrån åkte vi vidare till Café Sjöparken, en litet trevligt ställe. Det blev en promenad utmed sjön och sen väldigt god glass. Vi fortsatte i sakta mak förbi Åsundsholms herrgård med sin golfbana och Sjöred som är en privat egendom. Där bodde Birgit Th Sparre som barn, hon som skrivit böckerna som gett upphov till denna biltur. En fördel med att inte åka under värsta turistsäsongen var att det var nästan ingen trafik alls så vi kunde glida fram på småvägarna i lugn takt.  Vi fortsatte på

Det var det här med att krama ur sommaren. Jag blev lite rastlös och fick lust med en roadtrip så jag bokade två nätter i Halmstad hastigt och lustigt. I onsdags morse gav jag mig iväg. Tog god tid på mig och körde Nissastigen som är en roligare väg än de stora lederna. Tänkte på svärsonen när jag rullade genom Smålandsstenar. Han är född där. Jag kom fram till Halmstad vid lunchtid och hittade en parkering precis utanför hotellet. Eftersom det inte var dags för incheckning gick jag en sväng på stan. Magen kurrade och jag fann ett jättegulligt ställe att äta lunch på. Brooktorpsgården heter det och där fanns mycket gott att välja på. Jag satt i skuggan under ett stort träd och mumsade på en köttbullemacka och en kopp te.  Strosade sen runt på stan och såg många fina hus. Naturligtvis hade jag i förväg kollat om orienteringsklubben i Halmstad var med i Hitta-ut, så jag tog några kontroller medan jag kikade runt på stan. Vädret var minst sagt varmt och då är det en fördel att ha en passi

  Idag är det ett år sedan jag rökte senast!  Vilken grej! Jag är fortfarande omåttligt förvånad och fattar inte hur detta gick till egentligen? Helt obegripligt, men det funkar ju uppenbarligen, så jag är nöjd och tacksam över det. Inte är det särskilt besvärligt heller precis.  Det var bara något jag gjorde mitt i en massa mycket jobbigare saker. Kanske just därför fungerade det? För att allt annat var så mycket värre och livet hade blivit överjävligt över lag? Att röka eller inte blev liksom en baggis i sammanhanget. Så jag bara lät bli. Och på den vägen är det.

  Här kommer en liten uppdatering från mig.  Jag har bestämt mig för att krama ur så mycket jag bara kan ur den här sommaren! För att jag kan och vill, för att detta är den tiden på året då jag har som mest ork och kroppen mår som bäst. Tids nog kommer jag att häcka hemma i soffan med höstvindarna vinande utanför. Förra måndagen fick jag finbesök av ena sonen med familj. Det var härligt att umgås och vädret var bra. Vi besökte en av stans större lekplatser och hade fika med oss.  I onsdags förra veckan tog syster och jag tåget till Varberg. Vi hittade en klädbutik med farligt mycket rea, kikade igenom torghandeln och gick sen ner till havet, dock utan att bada. Vinden var för kall. Sen käkade vi gott på stan innan vi tog tåget hem igen. Många minnen av mamma poppade upp. Mamma älskade Varberg och hon var med oss i tanken hela dagen. I måndags blev det buss till Göteborg där jag mötte upp alla mina barn och barnbarn för ett Lisebergsbesök. Så kul att se de små uppleva Liseberg! Och helt

  I lördags morse for jag i väg på en liten utfärd. Målet var Trollhättan, eller strax utanför, för där bor en vän jag träffat via föreningen Cancerkompisar.  I helgen gick Fallens dagar av stapeln i stan och det är rätt imponerande att se 300 000 liter vatten i minuten komma forsande!  Först åkte jag hem till vännen och blev utfodrad och sen drog vi in till stan. Jag har besökt Trollhättan och fallen åtskilliga gånger när jag var barn eftersom jag har släkt i stan och ofta passades ett besök hos släkten in med en titt på vattenfallen. Numera, p g a vattenbristen, öppnas inte dammluckorna mer än när det är Fallens dagar. Förr öppnade man lite till och från under sommaren. Det pågår en massa evenemang i stan dessa dagar och vi strosade runt i folkvimlet, tog en glass och höll oss i skuggan så mycket vi kunde för termometern visade på 28 grader. Vi lyckades gå ca 6,5 km och var både trötta och varma när vi åkte hemåt igen. Jag skjutsade hem vännen och åkte sen för att checka in på hotell