Egalias egenheter

Det var väldigt längesedan jag bloggade här nu!  Jag är en upptagen kille, vet ni. ;) Dagarna rullar på här och jag har fullt upp med att umgås med matte, husse, barn och kompisar. Äta är viktigt också och så motionera förstås.  Men nu ska jag i alla fall berätta att jag varit på semester! Det hela började med att husse och matte skulle åka på semester till ett ställe dit jag inte kunde följa med.  Och då fick jag åka iväg till ett annat ställe ute på landet.  Det var ett väldigt trevligt ställe, måste jag säga! Det luktade hund överallt och det fanns kompisar och snälla människor.  Jag hade inga problem alls att gå ifrån husse och matte för jag ville in där. Både hörde och kände på lukten att det fanns andra hundar ju.  Fast lite skumt var det ju förstås att vara på ett främmande ställe utan husse och matte. I alla fall i början. Men jag fick en fin säng och mat. Fast första dagen åt jag inget eftersom det kändes lite skumt liksom. Men utan mat kan man ju inte vara så län

Jag skulle hjälpa en facebookvän i veckan. Hon kontaktade mig och frågade hur man gör för att ändra sitt namn på fejan. Eftersom det var över fem år sedan jag gjorde det, bad jag henne vänta så jag kunde kolla och friska upp minnet.  Jag gick in på inställningar och det var ju inte krångligt alls. För att kunna förklara ordentligt tänkte jag som så, att jag byter mitt förnamn så att jag liksom kan förklara hela vägen s a s.  Sagt och gjort. Jag bytte mitt förnamn till mitt bloggnamn och förklarade sen för vännen hur allt gick till.  Kvällen var sen och jag var trött så sen gick jag till sängs. Nästa morgon tänkte jag byta tillbaka namnet igen.  Tji fick jag! Då, och inte tidigare, kom det upp ett meddelande att har man nyss bytt sitt namn måste man minsann vänta 60 dagar innan man byter igen!  Kunde man inte fått nån varning om det FÖRE bytet liksom? Så ja, därför heter jag nu Egalia i förnamn de följande två månaderna.  Jag tackar högre makter för att jag i alla fall t

I september förra året började vi planera en resa ihop med goda vänner. Vi hittade ett hotell och bokade och började längta. Och nu har vi varit iväg en vecka.  Fantastisk vecka! :) För första gången såg inte hotellet bättre ut på resebyråns bilder än i verkligheten, utan det var faktiskt tvärt om! Hotellet var bättre än vi någonsin kunnat föreställa oss.  Vi var fyra stycken som delade en rymlig trerumslägenhet med en balkong som var större än ett dansgolv och med havet som utsikt så pass nära att vi hörde vågornas brus hela veckan. Otroligt vackert och rogivande.   Ungefär halva vår balkong. :)  Utsikt från balkongen över hissen ned till stranden. Bron till strandhissen i häftig kvällsbelysning  Vår jättebalkong (den med en gul handduk)  Utsikt genom strandhissen  Solnedgång från balkongen  Playa del Cura by night   Poolen höll 24 grader och hade vidunderlig utsikt! Make i solnedgången <3 Solnedgången genom champ

I dessa tider känns det lite som att världens undergång närmar sig!  Trump är president i USA... vem kunde ens föreställa sig något sådant? En bortskämd gosse som går i konkurs lika ofta som en annan byter trosor och lever ett gott liv på pappas pengar. En islamofob, rasist och nationalist med en kvinnosyn som hör hemma på medeltiden. Skrämmande!  Och i Ryssland sitter Putin...som inte verkar frisk han heller. Förutom det breder onda krafter ut sig både i när och fjärran. Korruption, girighet, hat, mobbing, intolerans, egoism, känslokyla, våld, kriminalitet och elände, elände. Här på hemmaplan planerar M nån form av samarbete med SD, polisen är i kris men Dan Eliasson får sitta kvar p g a felinformation till rövslickade politiker, regeringen verkar vara handlingsförlamad och alla i någon form av maktposition verkar huvudsakligen vara intresserade av att roffa åt sig för egen del.  Men jag har det bra! :) Det kanske låter väldigt egoistiskt, men om man inte själv mår bra kan man

Ja, årets jul har verkligen varit strålande! :) I vanlig ordning träffade vi alla våra barn dagen före julafton. Med respektive och barnbarn är vi nu 20 stycken. Dock var det "bara" 19 som skulle sitta och äta för minsta barnbarnet äter bara sin mammas mat än så länge.  Det blev fullt hus här, som ni förstår och matlogistiken var noga planerad för att allt skulle vara klart ungefär samtidigt.  Till "förrätt" blev det lite småplock av ostar, nötter och ölkorv. Mer mingelmat än förrätt kanske.  Varmrätten bestod av helstekt fläskfilé med timjan som huvudkrydda samt kycklingrullar med färskost med vitlök och örter samt salvia. Till det serverades potatisgratäng till alla utom mig som fick rättikagratäng istället. Och så ost- och broccolibiffar till gängets vegetarian.  Det är en utmaning att laga mat till så många. Det tog tid. Jag stod i köket i sex timmar, haha. Men det är så sjukt roligt!! Och jag är så glad att jag orkar. Fantastisk känsla!  Efter julklap

Alltså, jag är inte mycket för konspirationsteorier. Tycker inte det är min grej. Anser mig vara hyfsat realistisk.  Men de senaste månaderna har jag läst mycket och hittat mycket skumma grejer inom vissa områden, flera områden.  Låt mig ta tre exempel: Vården och mediciner Jag är uppvuxen på den tiden då doktorns ord var "lag". Man kunde lita på vården förr. Och det borde man självklart kunna idag också! Men se, nu har stora ekonomiska intressen smugit sig in.  Naturligtvis finns det mediciner som är absolut nödvändiga i många olika situationer. Men i många andra situationer kan man verkligen undra? Här vill jag ta statiner som exempel. Statiner är kolesterolsänkande medicin. Vi har, sedan flera år tillbaka, fått lära oss att högt kolesterol är farligt. Punkt.  Men när man börjar titta närmare på saken hittar man mycket att ifrågasätta.  För det första finns det olika kolesterolvärden. LDL, HDL, triglycerider. De olika värdena står för olika saker. Vissa av dem ä

I förra veckan hade jag telefonkontakt med min diabetessköterska. Det var "fågelholksvarning" på det samtalet.  Hon började med att fråga hur jag mår och jag svarade att jag mår fint.  Sen fortsatte hon med att redovisa mitt senaste provsvar på långtidssocker som jag tagit veckan före.  Hon var alldeles till sig och sprudlande glad. Värdet hade sjunkit från 93 till 53 under de två månader som gått sen jag fick diagnosen och ändrade kost.  Tjejen var helt överväldigad och berömde mig stort. Kul! :) Sen frågade hon om mina andra blodsockervärden; fastande, före måltid och efter måltid, som jag mäter själv och jag räknade upp en mängd olika värden från de senaste månaderna. Inte ett enda värde har varit över normalnivå.  Hon överöste mig med superlativer och kvittrade som en hel flock lärkor i telefonen.  Därefter frågar hon hur mycket diabetesmedicin jag äter. När jag svarade att jag inte äter den över huvud taget så säger människan: "Men jag tycker nog att du ska