Egalias egenheter

  Jag firar nyår i soffan iklädd myskläder i år.  Meningen var att fira med sönerna och deras familjer men kroppen är så arg på vädret så då får man inse sina begränsningar och stanna hemma. Det funkar det med, jag vet ju hur min kropp mår så här års.  Istället traskade jag ner till ICA på förmiddagen och botaniserade i deras välfyllda charkdisk. De har egna kockar där och lagar mycket själva så en del mumsigt följde med hem. I skrivande stund har jag bara efterrätten kvar. Chokladfondant!  Nu är det snart nytt år igen. Fasligt vad tiden går. När det gäller 2024 har det varit blandade blomsterfrön, kan man säga. Jag hade en riktigt bra sommar med många äventyr och nya upplevelser. Det känns bra att ha skapat egna, nya minnen. Samtidigt har sorgen varit ständigt närvarande och bearbetningen har fortsatt i alla lägen.  Jag har lärt mig att jag kan leva och vara glad samtidigt som sorgen och saknaden finns där. Allt mer får jag det att funka parallellt liksom....

  Jag är så tacksam och glad över årets jul! Redan i förväg verkade den lovande men jag har blivit så van vid att vad som helst kan gå åt h-e, så jag vågade inte riktigt hoppas.  Visserligen bidrog inte vädret till julstämningen alls, regn och barmark, men det bekommer mig inte. Julen började redan dagen före julafton då vi, barn, bonusbarn, respektive, barnbarn och jag var ute och åt på restaurang. Tjugoåtta personer tror jag att vi var! Så mysigt och kul. Jag fick en jättefin blombukett och presentkort som kommer att användas under nästa år.  Innan restaurangbesöket möttes vi upp på kyrkogården och tände ljus för Lasse. Traditionen med att gå ut och äta alla tillsammans dagen före julafton var hans idé från början.  Så saknad!  Efter maten drog vi vidare och umgicks en stund till. En riktigt härlig kväll!  På julafton kom en av sönerna med familj samt dotter med make hit på jullunch. Mina första julgäster i den här lägenheten. Vi åt gott och hade en mysig...

  Jag blev bonusmormor igen för några veckor sedan. Den lilla fick en besvärlig start i livet då ett hjärtfel uppdagades. Oroligt och skrämmande! Men nu är familjen hemma och tillsammans och ska fira en lugn jul. Stort grattis till dottern, E och A och välkommen till världen lilla H! ❤️ Jag har mestadels varit hemma senaste veckorna. Slagit in julklappar och sånt. I år får jag lunchgäster på julafton. Jättekul! Här om dagen stekte jag en ansenlig mängd köttbullar och har handlat lite av varje av gottigheter.  En av mina orkidéer har blivit totalt galen och åstadkommit inte mindre än tre blomstänglar nu mitt i vintermörkret. Fantastiskt! Den har några år på nacken så jag hoppas att den inte kör slut på sig alldeles.  Igår städade jag ordentligt här hemma. Städning görs bäst med musik i lurarna och jag kom fram till att det går fantastiskt bra att skura badrummet till ”Billie Jean” och att torka golv i takt med ”Highway to hell”!  Idag var det dags för den årliga julgr...

  Veckan har varit mycket lugn, förvånande nog. Det är bra, kroppen behöver det. Den är inte mycket att ha så här års, kroppen. Gillar inte väderomslagen och allt jag gör, gör jag sakta och försiktigt. Det mesta gör ont, men jag är van efter många år med sjuka muskler. Förrförra helgen träffade jag härliga små barnbarn. Lilla A visade mig hur bra hon lärt sig att cykla.  Här om dagen var jag på kyrkogården. Tidigare har jag satt batteriljus i gravlyktorna. När jag gjorde det var det mitt på dagen och de tänds när det blir mörkt. En människa med mitt kontrollbehov måste förstås kolla om detta stämde. Förberedd med både nya batterier och vanliga gravljus åkte jag dit. Men till min belåtenhet lyste det jättefint både hos mamma och Lasse. Känns bra att ljusen tänds på gravarna varje kväll.  Nu närmast väntar ett födelsedagskalas för den lilla cyklande damen ovan. Fyller fyra minsann.  Därefter inväntar jag julen. Alla, nästan alla, julklappar, är inköpta. Bara tre kvar m...

  Idag blev det en liten sväng på stan för att köpa några julklappar. Kläder stod på två barnbarns önskelistor. Nåja, för all del leksaker också men det har jag redan köpt. Så idag skulle jag handla kläder.  Den ena lilla älskar glitter och blått är favoritfärgen. Vad hittar jag i en affär om inte en blå glittrig mössa med matchande vantar. Bingo!, var min första tanke.  Sen tänkte jag en vända till. Mössan och vantarna var gjorda av akryl och det är inget som värmer så värst bra kalla dagar. Vet att föräldrarna själva föredrar naturmaterial med.  Härnäst utspelade sig ett scenario i min fantasi. Jag såg framför mig hur de stackars föräldrarna kämpade för att få på barnet vettiga och värmande mössor och vantar, medan fyraåringen, högröd i ansiktet av ilska vrålade ”JAG VILL HA MIN GLITTERMÖSSA!!!”  Åh hu! Bara själva fantasin fick mig att tycka så synd om stackars mamma och pappa att jag motstod frestelsen att köpa setet. Förnuftet fick råda på den punkten och j...

  Eftersom jag har annat för mig dagarna innan advent har jag redan pyntat här hemma. Rekordtidigt för att vara mig, men så kan det bli.  Jag har möblerat om lite här hemma under hösten och därför har jag inte längre plats för någon julgran. Funderade ett tag på en ute gran på nya altanen men kom fram till att jag inte orkade med jobbet. Så jag köpte mig en liten bordsgran. Den första konstgran jag någonsin ägt. Den kom i kartong med pynt och ljus, bara att montera. Det var när monteringen var klar som jag myntade devisen ” det gör inget om det är fult, bara det är juligt!” Samma devis gäller även pepparkakshus detta år. Jag köpte en låda ”pepparkakshusdelar” av ett barnbarn som sålde olika kakburkar för sin idrottsförening. Tio hus skulle innehållet i lådan räcka till. ”Perfekt”, tänkte jag. Bara att montera och pynta. Jag såg framför mig hur jag skulle dela ut pepparkakshus till höger och vänster som en givmild julängel. På min ICA-affär shoppade jag loss på kristyr och deko...

  Man går lite på halvfart vid den här tiden på året så bloggandet blir därefter. Men idag har vi faktiskt haft solsken här, det var välkommet. Vardagen lunkar på och det är stiltje på utflyktsfronten, men jag har redan planer inför våren när jag vaknat till ur ”idet”. Det som upptagit det mesta av min tid på sistone är hemmafix, bilbesiktning, däckbyte, dans och en rad av födelsedagskalas. Många barnbarn blir många kalas och det är kul. Nu väntas snart ankomsten av barnbarn nummer 13, totalt räknat.  Apropå födelsedagar hade jag en rätt komisk upplevelse när jag köpte present till ett av barnbarnen. Dinosaurier stod på önskelistan, rörliga sådana och med ljud. Jag hittade en helt perfekt T-rex i en leksaksaffär. Den kunde både gå, lysa med ögonen och vråla.  Nöjd klev jag ut ur affären med monstret under armen. Ställde in den i baksätet på bilen, lite för vårdslöst tydligen, för dinosaurien blev kränkt och började vråla. ROARRR, lät det surt från baksätet medan jag körde...

  Idag tog syster och jag en runda på kyrkogårdarna. Tyvärr har vi ju många att besöka. Allt för många.  Men det är fint att gå dit en sån här dag och i år sken solen, olikt november. På en av kyrkogårdarna träffade vi två av mina barnbarn med deras mamma och mormor. De hade tänt ljus för en morfar som också dog alldeles för tidigt.  Vi åkte iväg strax efter lunch så några fina ”mörkerbilder” blev det inte. Fick dock en bild från en av bonussönerna som besökte Lasses grav senare.  Låter bilderna tala: Hos mamma, mormor, morfar m.fl. Mormorsmor fick också ett ljus. I minneslunden tände vi ett ljus för pappa. Hos farmor och farfar. Många ljus hos Lasse. Ett helt ljushav i minneslunden. Systers man fick ett ljus och ett hjärta. På djurkyrkogården tände jag ett ljus för pälsklingarna Cita och Teo. Lasses grav i kvällsmörkret. Foto Mattias Björklund.

  En av bonussönerna har fixat en ny laptop till mig. Min gamla var över sju år och gav nyligen upp sista sucken. Tusen tack för hjälpen T!  Den nya är snabb och bra. Igår köpte jag officepaketet till den för jag använder både Word och Excel när jag släktforskar. Med viss bävan tog jag itu med installationen för det var väldigt längesedan sist och jag börjar känna mig minst sagt ringrostig och gammal när det gäller datorer. Men, till min oerhörda belåtenhet gick det som på räls och allt fungerade perfekt! Så jag klappade mig själv på axeln och kände mig genast tio år yngre, haha. Än kan tanten!  Igår tog jag även en sväng till kyrkogårdarna. Jag satte lyktor på Lasses och mammas gravar men behöver fixa iordning lite mer hos Lasse inför Allhelgonahelgen. I minneslunden tände jag ett ljus  för fina pappa för det var hans namnsdag igår. Evert, hette han. Idag har vännen A-L och jag varit på utflykt. Vi drog iväg på förmiddagen mot Marks kommun. Första stoppet var en sto...

  Det här inlägget skrev jag förra veckan men behövde fundera och redigera lite mer innan jag kände att jag fick fram texten rätt. Med tiden har jag fått lite perspektiv på allt som hände förra året och ändå inte.  Det känns fortfarande helt galet att svågern, Lasse, mamma och Teo lämnade jordelivet på mindre än sex månader. Det är ett så svårsmält faktum att jag börjat undra om jag någonsin landar i den verkligheten. Alldeles nyligen fick jag återigen anledning att berätta om detta och det känns lika galet nu som när det alldeles nyss hänt. Som att jag ljuger, hittar på. Så overkligt att något sådant ens kan hända på så kort tid! Men med mitt förnuft vet jag ju att det är så. Och jag känner att jag accepterat det också trots att känslan av att ha upplevt något helt ofattbart kvarstår. ”Jaha, nu är det som det är”, som Lasse hade sagt när något inte gick som planerat. Och så är det ju. Samtidigt, när jag tänker tillbaka på tiden efter att allt hade hänt, inser jag hur mycket d...

  Här duggar födelsedagskalasen tätt under hösten. Till helgen ska två barnbarn firas, en elvaåring på lördag och en ettåring på söndag. Det är härligt att ha så många att fira.  Annars lunkar allt på här hemma. Kroppen känns helt ok med tanke på årstiden och nattsömnen har blivit bättre.  Efter en del funderande på min dåliga sömn fick jag en idé. Jag började tänka på att jag sover mycket bättre på soffan än i sängen och insåg att det berodde på att jag har ryggstöd på soffan. Den känns mer ombonad att ligga i och ger liksom bättre stöd för kroppen. Samtidigt är ju soffan inget jag kan sova hela natten i för den blir obekväm på andra sätt. Så utifrån dessa tankar köpte jag mig en kudde. Inte vilken kudde som helst inte, utan en väldigt lång en. Närmare bestämt 180 cm lång! Kudden ligger nu på längden i sängen och jag har den bakom ryggen när jag ska somna. Funkar kanonbra! Jag somnar gott och är väldigt glad över att slippa ta till insomningstabletter igen. Slutade ju me...

  Nu har det gått drygt två veckor sedan jag kom hem från sommarens sista roadtrip och, tro det eller ej, men jag har hållit mig hemma och har inga planer på att dra iväg inom den närmaste framtiden.  Istället har jag ägnat mig åt diverse vardagssysslor vilket var välbehövligt.  Bilen Edna har varit på ”spa”, jag har höstfixat min uteplats och gjort en liten höstplantering utanför ytterdörren. Jag har också varit på kyrkogården och gjort lite fint eftersom sommarblommorna gjort sitt.  Dansen är i full gång och jag dansar på två olika ställen denna termin. Jag behöver motionen och dans är kul.  Ett par födelsedagskalas hos barnbarn har också hunnits med och fler väntar i oktober.  Ev får jag också besök av en god vän fram igenom.  Så jag är inte precis sysslolös här hemma och hemma är faktiskt skönt efter en väldigt aktiv sommar.  Livet är rätt lugnt här just nu. Det enda problemet är att jag sover förbaskat dåligt för tillfället men det löser sig ...

  Det dröjde inte länge, efter att jag skrev förra inlägget, innan jag gav mig ut på nya äventyr. När vädret annonserade sommarvärme i början av förra veckan plockade jag fram resplanerna från min inställda juni-resa och bokade hotell. Kontaktade kära vännerna U och H och jodå, de ville träffas. Jag drog iväg i torsdags, eftersom min dans började i onsdags och den kan jag inte missa, och Växjö var mitt första stopp på resan. Bodde på ett kul litet hotell och tittade runt i stan. Växjöborna måste fullkomligt älska asiatisk mat, för jag har inte sett så många asiatiska restauranger någon annanstans!  Domkyrkan som verkligen var originell fick besök av undertecknad, liksom Utvandrarnas hus. Bilderna får tala. Glöm inte att klicka på bilderna för större format. Växjö domkyrka Pampig port Avskalad men ändå utsmyckad Ett…kyrkträd?  Imponerande orgel Glaskonst bakom altaret   Här hade man lyckats frilägga lite av de tidigare väggmålningarna  Jag tror att detta är dopfu...