Egalias egenheter

  En av bonussönerna har fixat en ny laptop till mig. Min gamla var över sju år och gav nyligen upp sista sucken. Tusen tack för hjälpen T!  Den nya är snabb och bra. Igår köpte jag officepaketet till den för jag använder både Word och Excel när jag släktforskar. Med viss bävan tog jag itu med installationen för det var väldigt längesedan sist och jag börjar känna mig minst sagt ringrostig och gammal när det gäller datorer. Men, till min oerhörda belåtenhet gick det som på räls och allt fungerade perfekt! Så jag klappade mig själv på axeln och kände mig genast tio år yngre, haha. Än kan tanten!  Igår tog jag även en sväng till kyrkogårdarna. Jag satte lyktor på Lasses och mammas gravar men behöver fixa iordning lite mer hos Lasse inför Allhelgonahelgen. I minneslunden tände jag ett ljus  för fina pappa för det var hans namnsdag igår. Evert, hette han. Idag har vännen A-L och jag varit på utflykt. Vi drog iväg på förmiddagen mot Marks kommun. Första stoppet var en stor skoaffär där jag

  Det här inlägget skrev jag förra veckan men behövde fundera och redigera lite mer innan jag kände att jag fick fram texten rätt. Med tiden har jag fått lite perspektiv på allt som hände förra året och ändå inte.  Det känns fortfarande helt galet att svågern, Lasse, mamma och Teo lämnade jordelivet på mindre än sex månader. Det är ett så svårsmält faktum att jag börjat undra om jag någonsin landar i den verkligheten. Alldeles nyligen fick jag återigen anledning att berätta om detta och det känns lika galet nu som när det alldeles nyss hänt. Som att jag ljuger, hittar på. Så overkligt att något sådant ens kan hända på så kort tid! Men med mitt förnuft vet jag ju att det är så. Och jag känner att jag accepterat det också trots att känslan av att ha upplevt något helt ofattbart kvarstår. ”Jaha, nu är det som det är”, som Lasse hade sagt när något inte gick som planerat. Och så är det ju. Samtidigt, när jag tänker tillbaka på tiden efter att allt hade hänt, inser jag hur mycket det har på

  Här duggar födelsedagskalasen tätt under hösten. Till helgen ska två barnbarn firas, en elvaåring på lördag och en ettåring på söndag. Det är härligt att ha så många att fira.  Annars lunkar allt på här hemma. Kroppen känns helt ok med tanke på årstiden och nattsömnen har blivit bättre.  Efter en del funderande på min dåliga sömn fick jag en idé. Jag började tänka på att jag sover mycket bättre på soffan än i sängen och insåg att det berodde på att jag har ryggstöd på soffan. Den känns mer ombonad att ligga i och ger liksom bättre stöd för kroppen. Samtidigt är ju soffan inget jag kan sova hela natten i för den blir obekväm på andra sätt. Så utifrån dessa tankar köpte jag mig en kudde. Inte vilken kudde som helst inte, utan en väldigt lång en. Närmare bestämt 180 cm lång! Kudden ligger nu på längden i sängen och jag har den bakom ryggen när jag ska somna. Funkar kanonbra! Jag somnar gott och är väldigt glad över att slippa ta till insomningstabletter igen. Slutade ju med dessa i våra