Semesterrevansch!
Vi har varit utomlands igen. För första gången sen vår förra, misslyckade resa i januari, där de flesta av veckans semesterdagar försvann i oro, läkarbesök, sängläge och sjukdom.
Så nu tog vi revansch!
Det blev Rhodos denna gång. Första gången för maken på detta resmål, andra gången för mig, men med 40 år emellan.
Och det blev, i sanning, en rejäl revansch! :D
Vi är så glada över att vi fick en så underbar semestervecka. Vädret var fantastiskt. Varmt och skönt. Vi solade, badade, åt gott, promenerade en hel del och hade det helmysigt.
Visst fanns det små irritationsmoment, men desto större guldkorn.
För att nämna det som var mindre bra så var det i första hand researrangören. Vi åkte med TUI denna gång. Det var första gången med denna arrangör för oss... och troligtvis den sista också.
Vi bokade den resa vi gjorde, med flyg hem mitt i natten därför att de skrev på sin hemsida att man fick behålla hotellrummet tills det var dags för hemresa. En månad före avresan ändrade de plötsligt förutsättningarna, skyllde på "tekniskt fel" och meddelade rakt av att hotellrummet skulle lämnas på fredagen kl 12.00 när flyget hem avgick kommande natt 03.45.
Hade vi vetat detta från början hade vi aldrig bokat den resan!
Maken inledde en konversation med TUI om detta men de tog inget som helst ansvar för "misstaget".
När vi väl var på plats kunde vi dock förlänga bokningen av vårt rum till kl 00.00 på fredagskvällen. Dock på egen bekostnad av 35 euro. Dåligt TUI! Det misstaget borde ni stått för.
Vidare skrev samma resebolag i sin beskrivning av hotellet att "störande ljud från en närliggande bargata kan förekomma tidvis".
Ehhh.... de borde skrivit att "störande ljud från en närliggande bargata förekommer varje kväll, sju dagar i veckan, mellan kl 23-03!
Nu hör vi inte till den lättstörda skaran så detta var inget större problem, men hade vi fått adekvat info om detta hade vi nog valt ett annat hotell.
På en disk i receptionen låg pärmar från många olika resebolag. Men inte någon pärm från TUI. På det stora hela taget verkar TUI vara en mycket "trött" researrangör, där personalen gör precis det de måste men inte ett dugg mera. Detta märktes både på flygresorna dit och hem samt på resmålet.
Ett sms till TUI med en fråga fick automatsvar om att "de vanligtvis svarar inom 30 minuter". Det tog ett dygn innan vi fick svar.
Nu är inte vi av den sorten som är särskilt beroende av researrangören. Vi bokar en resa och sen sköter vi oss själva. That´s it, liksom. :D
Men vi väljer absolut en annan arrangör för nästa resa.
Helhetsintrycket, trots arrangörens brister, är dock mycket gott!
Hotellet var helt ok. Balkong med havsutsikt. Härligt! Duschen var iofs byggd för anorektiska pygmeér men vi hade ju iaf en dusch, haha. Personalen var mycket tillmötesgående och trevlig.
Hotellet låg centralt och bra. Mycket nära stranden och även nära massor av affärer, barer och restauranger. Det tog ca 15 min att traska över ön till Mandrakihamnen och gamla stan. Så det gjorde vi flera gånger under veckan.
I förväg hade jag förstås kollat upp ev garnbutiker på ön. (Garnoholic, vem jag?) Och fått fram två stycken. Dessa rekognoserade vi vägen till ena dagen och besökte nästa. Köpte lite underbara garner jag inte sett hemma i Sverige och ett "kit" till en aftonväska.
Härlig strand, men dyrt att hyra solstolar. Varmt i vattnet. Hotellets poolområde var inhägnat, lugnt och skönt. Riktigt bra solmadrasser där och välskött pool.
Vi hade enorm tur som fick upp en rekommendation av Restaurang Avocado redan andra dagen av vår resa. Även om vi blev smått misstänksamma över alla rekommendationerna beslöt vi oss för att äta där samma kväll. Och det var ett mycket bra beslut, för godare mat har vi aldrig ätit någonstans, någonsin, vare sig i Sverige eller utomlands! Helt fantastisk, outstanding mat!
De erbjöd rätter både från det grekiska och internationella köket. Hemlagat från grunden. En familjerestaurang på en lugn tvärgata, dämpad musik, mycket tillmötesgående personal, ingen inkastare. Vi hann med att äta där många gånger under veckan och alla rätter var lika goda! Maken kan rekommendera deras "Black Angus" och själv håller jag deras friterade fisk med hemlagad tartarsås som en klar favorit. Men de var banne mig inte dåliga på moussaka, schnitzel eller souvlaki heller. Och efterrätterna ska vi inte tala om! Vinet var ytterligare ett fantastiskt "tillbehör". Lokala, supergoda viner, både röda och vita. Om du åker till Rhodos och inte besöker Avocado efter det jag skrivit här är du inget annat än dum i huvudet! :D
Sista dagen, när vi åt där för sista gången, fick vi en hel flaska inhemskt rödvin att ta med hem, för ägaren var så glad att vi besökt restaurangen så många gånger och ville visa sin tacksamhet. Vi tog adjö, nästan med tårar i ögonen. Jag önskade att jag kunde tagit med hela familjen och restaurangen hem till Sverige! :D
Dagen efter hemkomst fick jag också svar på min recension på facebook med ett stort tack. Jag skrev den på svenska, men någon måste ha översatt den åt dem.
I övrigt då? Rhodos a la 1980 jämfört med 2018? Större!! Oändligt mycket större. Det enda jag egentligen kände igen var ett mycket gammalt träd i Mandrakihamnen! :D
Mer folk, mer affärer, mer kommers, mer av allt. Och jag hade glömt hur blåsig den blåsiga sidan verkligen är! Redan första dagen frågade jag mig själv hur jag i all sin dar kunde komma på den dumma tanken att packa ned min locktång?! :D
Att locka håret och sen gå ut på den blåsiga sidan av ön är lika med slöseri med tid, haha!
Håret var en veritabel världskatastrof hela veckan, men vem bryr sig när man är på solsemester med den bästa mannen i världen? <3
Och det var ju ingen annan som hade någon snygg frisyr heller. :D
Gamla stan var betydligt mer exploaterad än vad jag mindes. Sist jag var där var affärerna få och exklusiva. Nu såldes det "billig skit" även där. Sist jag var där blev man tagen av polisen om man körde mc i gamla stan (egen erfarenhet :D ) Nu var det fritt fram.
Det hinner hända väldigt mycket på 40 år. Och det förstår jag.
Men "grandmasters palace" stod lika imponerande som det gjort i tusentals år. Grändernas kullerstenar var de samma. De som nötts av århundraden av fotsteg.
Mitt skadade knä gillade dock inte dessa kullerstenar, så vi blev tvungna att hålla oss till de större gatorna och efter två och en halv timma tog det stopp. Det är inte bara Rhodos som förändrats på fyrtio år liksom. ;)
En dag roade vi oss med en promenad genom gränderna i "New town". Vilka ljuvliga dörrar vi hittade där! Målade i all världens vackra färger, men dekorerat glas, spröjs, vackra portklappar och handtag. En fröjd för ögat. Jag fotade dörrar i parti och minut. Rena konstverken!
En kväll gav vi oss ut på en lite äventyrlig promenad. :) Vi tänkte promenera tvärs över ön igen men en annan väg. Så vi traskade upp för en gata som slingrade sig uppåt, uppåt.
Rätt som det var, var hela gatan avspärrad av ett band! Strax bortanför bandet såg vi en stig in i en park, så vi kröp under avspärrningen och fortsatte in i parken. Den var tämligen misskött och skräpig. Vi gick vidare och till sist kom vi fram till ett stort, förfallet hus. Ett oerhört vackert hus, som nu var lämnat åt sitt öde. Så tragiskt! Fönsterluckorna hängde på sned. Framför den en gång så imponerande trappan, låg en stor hög med nedrasade stenar. Parken runt huset såg mest ut att vara ett tillhåll för missbrukare numera. Hela promenaden satte fantasin i rörelse! Vem hade bott här? Och varför hade detta fantastiska ställe lämnats att förfalla?
Vi hittade en ojämn, trasig trappa som gick nedåt och kom till slut ut på "civiliserad" mark igen... men huset... det vackra, men förfallna huset... finns kvar i mina tankar än. Och parken runt omkring, som numera var ovårdad och skräpig... varför liksom?
Kontentan är att vi hade en fantastiskt bra semester! Sol, bad, superb mat, slappa, vila, promenera, sova middag och bara gotta oss.
Så nu tog vi revansch!
Det blev Rhodos denna gång. Första gången för maken på detta resmål, andra gången för mig, men med 40 år emellan.
Och det blev, i sanning, en rejäl revansch! :D
Vi är så glada över att vi fick en så underbar semestervecka. Vädret var fantastiskt. Varmt och skönt. Vi solade, badade, åt gott, promenerade en hel del och hade det helmysigt.
Visst fanns det små irritationsmoment, men desto större guldkorn.
För att nämna det som var mindre bra så var det i första hand researrangören. Vi åkte med TUI denna gång. Det var första gången med denna arrangör för oss... och troligtvis den sista också.
Vi bokade den resa vi gjorde, med flyg hem mitt i natten därför att de skrev på sin hemsida att man fick behålla hotellrummet tills det var dags för hemresa. En månad före avresan ändrade de plötsligt förutsättningarna, skyllde på "tekniskt fel" och meddelade rakt av att hotellrummet skulle lämnas på fredagen kl 12.00 när flyget hem avgick kommande natt 03.45.
Hade vi vetat detta från början hade vi aldrig bokat den resan!
Maken inledde en konversation med TUI om detta men de tog inget som helst ansvar för "misstaget".
När vi väl var på plats kunde vi dock förlänga bokningen av vårt rum till kl 00.00 på fredagskvällen. Dock på egen bekostnad av 35 euro. Dåligt TUI! Det misstaget borde ni stått för.
Vidare skrev samma resebolag i sin beskrivning av hotellet att "störande ljud från en närliggande bargata kan förekomma tidvis".
Ehhh.... de borde skrivit att "störande ljud från en närliggande bargata förekommer varje kväll, sju dagar i veckan, mellan kl 23-03!
Nu hör vi inte till den lättstörda skaran så detta var inget större problem, men hade vi fått adekvat info om detta hade vi nog valt ett annat hotell.
På en disk i receptionen låg pärmar från många olika resebolag. Men inte någon pärm från TUI. På det stora hela taget verkar TUI vara en mycket "trött" researrangör, där personalen gör precis det de måste men inte ett dugg mera. Detta märktes både på flygresorna dit och hem samt på resmålet.
Ett sms till TUI med en fråga fick automatsvar om att "de vanligtvis svarar inom 30 minuter". Det tog ett dygn innan vi fick svar.
Nu är inte vi av den sorten som är särskilt beroende av researrangören. Vi bokar en resa och sen sköter vi oss själva. That´s it, liksom. :D
Men vi väljer absolut en annan arrangör för nästa resa.
Helhetsintrycket, trots arrangörens brister, är dock mycket gott!
Hotellet var helt ok. Balkong med havsutsikt. Härligt! Duschen var iofs byggd för anorektiska pygmeér men vi hade ju iaf en dusch, haha. Personalen var mycket tillmötesgående och trevlig.
Hotellet låg centralt och bra. Mycket nära stranden och även nära massor av affärer, barer och restauranger. Det tog ca 15 min att traska över ön till Mandrakihamnen och gamla stan. Så det gjorde vi flera gånger under veckan.
I förväg hade jag förstås kollat upp ev garnbutiker på ön. (Garnoholic, vem jag?) Och fått fram två stycken. Dessa rekognoserade vi vägen till ena dagen och besökte nästa. Köpte lite underbara garner jag inte sett hemma i Sverige och ett "kit" till en aftonväska.
Härlig strand, men dyrt att hyra solstolar. Varmt i vattnet. Hotellets poolområde var inhägnat, lugnt och skönt. Riktigt bra solmadrasser där och välskött pool.
Vi hade enorm tur som fick upp en rekommendation av Restaurang Avocado redan andra dagen av vår resa. Även om vi blev smått misstänksamma över alla rekommendationerna beslöt vi oss för att äta där samma kväll. Och det var ett mycket bra beslut, för godare mat har vi aldrig ätit någonstans, någonsin, vare sig i Sverige eller utomlands! Helt fantastisk, outstanding mat!
De erbjöd rätter både från det grekiska och internationella köket. Hemlagat från grunden. En familjerestaurang på en lugn tvärgata, dämpad musik, mycket tillmötesgående personal, ingen inkastare. Vi hann med att äta där många gånger under veckan och alla rätter var lika goda! Maken kan rekommendera deras "Black Angus" och själv håller jag deras friterade fisk med hemlagad tartarsås som en klar favorit. Men de var banne mig inte dåliga på moussaka, schnitzel eller souvlaki heller. Och efterrätterna ska vi inte tala om! Vinet var ytterligare ett fantastiskt "tillbehör". Lokala, supergoda viner, både röda och vita. Om du åker till Rhodos och inte besöker Avocado efter det jag skrivit här är du inget annat än dum i huvudet! :D
Sista dagen, när vi åt där för sista gången, fick vi en hel flaska inhemskt rödvin att ta med hem, för ägaren var så glad att vi besökt restaurangen så många gånger och ville visa sin tacksamhet. Vi tog adjö, nästan med tårar i ögonen. Jag önskade att jag kunde tagit med hela familjen och restaurangen hem till Sverige! :D
Dagen efter hemkomst fick jag också svar på min recension på facebook med ett stort tack. Jag skrev den på svenska, men någon måste ha översatt den åt dem.
I övrigt då? Rhodos a la 1980 jämfört med 2018? Större!! Oändligt mycket större. Det enda jag egentligen kände igen var ett mycket gammalt träd i Mandrakihamnen! :D
Mer folk, mer affärer, mer kommers, mer av allt. Och jag hade glömt hur blåsig den blåsiga sidan verkligen är! Redan första dagen frågade jag mig själv hur jag i all sin dar kunde komma på den dumma tanken att packa ned min locktång?! :D
Att locka håret och sen gå ut på den blåsiga sidan av ön är lika med slöseri med tid, haha!
Håret var en veritabel världskatastrof hela veckan, men vem bryr sig när man är på solsemester med den bästa mannen i världen? <3
Och det var ju ingen annan som hade någon snygg frisyr heller. :D
Gamla stan var betydligt mer exploaterad än vad jag mindes. Sist jag var där var affärerna få och exklusiva. Nu såldes det "billig skit" även där. Sist jag var där blev man tagen av polisen om man körde mc i gamla stan (egen erfarenhet :D ) Nu var det fritt fram.
Det hinner hända väldigt mycket på 40 år. Och det förstår jag.
Men "grandmasters palace" stod lika imponerande som det gjort i tusentals år. Grändernas kullerstenar var de samma. De som nötts av århundraden av fotsteg.
Mitt skadade knä gillade dock inte dessa kullerstenar, så vi blev tvungna att hålla oss till de större gatorna och efter två och en halv timma tog det stopp. Det är inte bara Rhodos som förändrats på fyrtio år liksom. ;)
En dag roade vi oss med en promenad genom gränderna i "New town". Vilka ljuvliga dörrar vi hittade där! Målade i all världens vackra färger, men dekorerat glas, spröjs, vackra portklappar och handtag. En fröjd för ögat. Jag fotade dörrar i parti och minut. Rena konstverken!
En kväll gav vi oss ut på en lite äventyrlig promenad. :) Vi tänkte promenera tvärs över ön igen men en annan väg. Så vi traskade upp för en gata som slingrade sig uppåt, uppåt.
Rätt som det var, var hela gatan avspärrad av ett band! Strax bortanför bandet såg vi en stig in i en park, så vi kröp under avspärrningen och fortsatte in i parken. Den var tämligen misskött och skräpig. Vi gick vidare och till sist kom vi fram till ett stort, förfallet hus. Ett oerhört vackert hus, som nu var lämnat åt sitt öde. Så tragiskt! Fönsterluckorna hängde på sned. Framför den en gång så imponerande trappan, låg en stor hög med nedrasade stenar. Parken runt huset såg mest ut att vara ett tillhåll för missbrukare numera. Hela promenaden satte fantasin i rörelse! Vem hade bott här? Och varför hade detta fantastiska ställe lämnats att förfalla?
Vi hittade en ojämn, trasig trappa som gick nedåt och kom till slut ut på "civiliserad" mark igen... men huset... det vackra, men förfallna huset... finns kvar i mina tankar än. Och parken runt omkring, som numera var ovårdad och skräpig... varför liksom?
Kontentan är att vi hade en fantastiskt bra semester! Sol, bad, superb mat, slappa, vila, promenera, sova middag och bara gotta oss.
Kommentarer
Skicka en kommentar