Sju kilometer!
I söndags gick vi sju kilometer. Vännen/grannen A, våra hundar och så jag.
Det var en härlig promenad!
Vi går inte fort och det får ta sin tid, men går gör vi.
Det var många år sedan jag orkade gå så långt så bara det att kroppen funkar så bra nu är en riktig WOW-känsla.
Vi har börjat utforska olika spår och leder i omgivningarna så det blir nya promenader titt och tätt här. Riktigt roligt.
Ibland blir det inte så bra, som svängen vi tog en bit utanför stan där all världens fästingar verkade ha årsmöte samtidigt! Helsike vad fästingar det var! Tur att våra hundar är preparerade mot de eländes krypen. Så där går vi nog inte igen.
Här om dagen valde vi en vandringsled i närheten av golfbanan. Markeringarna var hyfsat bra, men stigen var bitvis så smal att den knappt syntes. Nog inte många som brukar gå där, tänkte vi. Runt golfbanan har man tvingats sätta upp låga elstängsel för att hålla de bökande vildsvinen borta. En golfbana ser väl inte allt för kul ut efter besök av en vildsvinsflock.
Att ta sig över dessa staket var enkelt. Bara att ta ett stort kliv med hunden i famnen. Men på ett ställe gick en smal stig tätt utmed elstängslet en rejäl bit. Så där gick vi, A och jag och kånkade på våra hundar. Då önskade jag att jag hade haft en chihuahua istället. Å andra sidan var jag rätt glad att Teo inte är en rottweiler!
Men att bära 14 kg hund med jättepäls en bra bit i rätt rejäl värme var minst sagt ett gympapass! Alla kläder åkte i tvätten efteråt och duschen var mycket välbehövlig. Den sträckan provar vi nog inte igen. Vi fyndade dock tre golfbollar i en skogsdunge. Dessa gav vi till ett äldre par vi stötte på under vägen och det blev de glada för.
En annan bana vi provat hade stenhårt gått in för terrängcykling. Skyltarna som markerade lederna var tämligen gamla och bristfälliga, men skyltar för cyklisterna duggade tätt. Något förvirrade av mängden skyltar tog vi oss i alla fall runt en bra sväng.
Bäst hittills är nog lederna runt Hofsnäs herrgård. Oerhört vacker och rofylld miljö, bra stigar och mycket fint att titta på utmed vägen. Plus på den!
Söndagens sjukilometare var fin den också. Det var en kulturstig med skyltar längs leden. Vi passerade både odlingsrösen och stensättningar samt en källa och en galgbacke bl.a. Lite knepig skyltning på ett ställe, men annars en väldigt trevlig led.
Ett par rejäla walkingskor har nu inhandlats för här ska promeneras mera. Ser fram emot att prova nya outforskade spår och leder. Rapport kommer.
Det var en härlig promenad!
Vi går inte fort och det får ta sin tid, men går gör vi.
Det var många år sedan jag orkade gå så långt så bara det att kroppen funkar så bra nu är en riktig WOW-känsla.
Vi har börjat utforska olika spår och leder i omgivningarna så det blir nya promenader titt och tätt här. Riktigt roligt.
Ibland blir det inte så bra, som svängen vi tog en bit utanför stan där all världens fästingar verkade ha årsmöte samtidigt! Helsike vad fästingar det var! Tur att våra hundar är preparerade mot de eländes krypen. Så där går vi nog inte igen.
Här om dagen valde vi en vandringsled i närheten av golfbanan. Markeringarna var hyfsat bra, men stigen var bitvis så smal att den knappt syntes. Nog inte många som brukar gå där, tänkte vi. Runt golfbanan har man tvingats sätta upp låga elstängsel för att hålla de bökande vildsvinen borta. En golfbana ser väl inte allt för kul ut efter besök av en vildsvinsflock.
Att ta sig över dessa staket var enkelt. Bara att ta ett stort kliv med hunden i famnen. Men på ett ställe gick en smal stig tätt utmed elstängslet en rejäl bit. Så där gick vi, A och jag och kånkade på våra hundar. Då önskade jag att jag hade haft en chihuahua istället. Å andra sidan var jag rätt glad att Teo inte är en rottweiler!
Men att bära 14 kg hund med jättepäls en bra bit i rätt rejäl värme var minst sagt ett gympapass! Alla kläder åkte i tvätten efteråt och duschen var mycket välbehövlig. Den sträckan provar vi nog inte igen. Vi fyndade dock tre golfbollar i en skogsdunge. Dessa gav vi till ett äldre par vi stötte på under vägen och det blev de glada för.
En annan bana vi provat hade stenhårt gått in för terrängcykling. Skyltarna som markerade lederna var tämligen gamla och bristfälliga, men skyltar för cyklisterna duggade tätt. Något förvirrade av mängden skyltar tog vi oss i alla fall runt en bra sväng.
Bäst hittills är nog lederna runt Hofsnäs herrgård. Oerhört vacker och rofylld miljö, bra stigar och mycket fint att titta på utmed vägen. Plus på den!
Söndagens sjukilometare var fin den också. Det var en kulturstig med skyltar längs leden. Vi passerade både odlingsrösen och stensättningar samt en källa och en galgbacke bl.a. Lite knepig skyltning på ett ställe, men annars en väldigt trevlig led.
Ett par rejäla walkingskor har nu inhandlats för här ska promeneras mera. Ser fram emot att prova nya outforskade spår och leder. Rapport kommer.
Kommentarer
Skicka en kommentar