fredag 2 februari 2018

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Här om veckan kom vi så iväg på vår högt efterlängtade semester. Samma by, samma hotell som förra året. 

Jag är inte mycket för att åka tillbaka till samma ställe men detta är så sjukt bra så vi bestämde oss för att göra en repris på förra årets lyckade resa. 
Glada i hågen drog vi iväg. Vi hade ju längtat sen resan beställdes i september. 

Vi bodde i en annan lägenhet denna gång. Mycket bättre kök, lika fint inredd, dock var balkongen lite mindre men helt ok ändå. Väl framme sjönk vi ned på sagda balkong med något gott att dricka och bara förlorade oss i utsikten och värmen. Sååå skönt!
Vädret var ännu bättre i år än förra året. Kändes som att vi hade en fantastisk vecka att se fram emot. 

Och de två första dygnen var toppen! Besök i grannbyn, en oerhört vacker liten pärla. God mat, trevligt sällskap och, som sagt, underbart väder. Lite poolhäng och ett dopp. Så där skönt som det ska vara när man är på semesterresa.

Sen brakade helvetet löst! Tredje natten blev maken sjuk. Så sjuk att vi fick tillkalla läkare som i sin tur tillkallade ambulans. Det blev transport till sjukhus där han fick tillbringa några timmar, för att sen åka hem och vila. 

Vila var vad som behövdes, trodde vi. Han sov hela eftermiddagen och när han sovit mycket längre än han brukar fann jag det lämpligt att titta till honom. 
Han var skållhet! Och yrade snudd på!
Jag fattade ingenting. 
I med febernedsättande på stört. 
Sen började han hosta. Han hostade sönder musklerna i både mage och bröstkorg och det gjorde förstås sjukt ont. 
Jag fattade fortfarande ingenting!
Var kom detta ifrån? Det hade ingenting med den andra sjukdomen att göra, det gick inte ihop. 
Det blev onsdag och framåt kvällen började jag hosta och frysa. 
Vad är sannolikheten för att någon ska råka ut för två olika sjukdomar samma vecka liksom? Just den veckan på hela året när man absolut vill vara frisk?
Men så var det. 
Ovanpå makens första åkomma hade vi nu smittats av någon sorts "kanarisk förkylning"! 

Jag slapp hyfsat lindrigt undan, ett dygns feber bara och så hostan då. Den sitter för övrigt i fortfarande. 
Maken, som redan var nedsatt, drabbades mycket värre med skyhög feber och en hosta som inte var av denna världen. Så på torsdagen fick han bege sig till närmaste vårdcentral för att få antibiotika och diverse andra medikamenter. 
Hans mage är inte förtjust i medikamenter... så som grädde på moset pajade förstås den också!

Mot slutet av veckan blev ytterligare en i vårt sällskap sjuk och har tillbringat hela veckan i sängen efter att vi kom hem. Maken har börjat jobba idag, som först.

Ja inte blev det den underbara semestervecka vi tänkte oss!
Maken tillbringade största delen av tiden i sängen. Själv satt jag mest på balkongen, visserligen med oslagbar utsikt men det är inte kul när ens "bättre hälft" ligger utslagen. 

Men nu har vi testat den spanska sjukvården och den funkar mycket bra. Vår egen försäkring också. Och SOS Köpenhamn är fantastiska!

Vi slapp i alla fall ifrån den svenska vintern i en vecka och de två första dygnen var ju härliga men...






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar