Raketdoktorn

Min vårdcentral har börjat ha öppet på helgerna så igår var jag hos läkaren för en ettårskontroll av min diabetes. 
Gå till läkaren en söndag! Bara det var udda. 

Läkaren i fråga hade jag aldrig träffat tidigare. Blev lite sur över det när kallelsen kom. Jag som just uppfostrat doktor D och fått med honom på min linje! 

Egentligen skulle jag helst vilja gå och ta mina prover, få resultatet hemskickat och höra av mig om jag behövde hjälp med något. Det skulle spara tid, både för mig själv och den hårt belastade vårdapparaten. Men se det är man inte betrodd med som patient. Hjälper inte att säga att jag mycket väl kan tolka mina provsvar själv. Nej, det är bara att rätta in sig i ledet. 

Alla människor förtjänar ju en chans så jag traskade dit förutsättningslöst och tänkte att i värsta fall kan jag mumla något och nicka lite instämmande och sen gå hem och fortsätta göra som jag brukar, eftersom det fungerar. 

Jag hann inte ens sätta mig ned i väntrummet förrän nye doktorn ropade in mig. Han var i alla fall trevlig och glad. 
Pratade rätt bra svenska med något som lät som polsk accent. 

Och pratade gjorde han! Oavbrutet! 
Han smattrade ur sig information och bombarderade mig med frågor som jag inte hann svara på eftersom han inte stängde munnen ens för en sekund. 

Allt han sa och allt han gjorde gick med raketfart och han skämtade friskt. Han var som ett yrväder! 

Han frågade hur det kom sig att jag aldrig börjat med medicin för min diabetes och det var enda gången under besöket han gav mig utrymme att svara.
Jag förklarade att när jag fick min diagnos beslöt jag mig för att lägga om kosten radikalt, avvakta med medicin i två veckor och se vad som hände. Och eftersom mina värden var normala efter de fjorton dagarna såg jag ingen anledning att börja med medicinen sen heller.

Han tittade på mig med stora ögon och sa: "- Men hur faaan - oj, ursäkta - kunde du få så bra världen på så kort tid!?"
Därefter pratade han vidare så jag hann aldrig berätta om det. 

Vi gick igenom mina provsvar och han kommenterade varje med "micket bra" eller "perfekt", bortsett från kolesterolet som han tyckte skulle vara något lite lägre, men jag tog inte diskussionen om det. 

Därefter sa han:-"Förra året du hade diabetes två, nu du har diabetes noll!" Och så såg han oerhört belåten ut. 
Sen följde blodtrycksmätning och koll av hjärta och lungor vilket han kommenterade med ännu ett "perfekt". 

Sen var besöket över. Det tog åtta minuter. Vi slösade inte med tiden i alla fall. 
Jag gick därifrån helnöjd med att ha "diabetes noll", även om jag redan för längesedan insett att jag reverserat den, men det är ju lite småskönt att höra en läkare säga det när jag gjort allt annat än att följa vårdens rekommendationer för diabetesvård, haha. 
Och jag gick därifrån smått fnissande över "raketdoktorn". 

Kul i alla fall, när man går skrattande ut ifrån vårdcentralen!