Hair
Idag kom äntligen dagen då jag hade tid hos frissan för
att göra en radikal frisyrförändring.
Detta har föregåtts av en lång tids funderande och velande
hit och dit. ”Ska jag klippa mig alls? Och isf hur? Och hur kort?”
För och nackdelar har vägts fram och tillbaka. Diskussioner
med maken, rådslag med släktens frisör, min egen frisör och dottern.
När jag till slut kom fram till att jag var sjukt trött på
mitt långa hår förvånade jag mig själv med att bestämma mig för att fixa ny
frisyr snabbt. I det inledande skedet hade jag tänkt mig någon gång nästa år!
Men när beslutet väl var taget kändes det inte som jag stod
ut med att vänta en sekund längre än nödvändigt.
Nu kan man undra varför jag gör sån stor affär av ett hår?
Folk byter ju frisyr stup i kvarten liksom.
Fast har man, som jag, haft samma frisyr i femton år och
dessutom har en meter långt hår, blir det en stor händelse att klippa av det.
Jag har verkligen älskat mitt långa hår och min fläta och
fått mängder av komplimanger för den. Främmande människor har hejdat mig på
stan och i affären och kommenterat mitt hår. Så när tankarna först dök upp
kändes tanken på att klippa av det nästan lite otacksam på nåt vis. Många har
inte chans att ens få håret så långt liksom…
Men, en rätt lång tid nu har jag varit så sjukt trött på
mitt hår! Det bara hängde där, alldeles platt och mycket tungt. Det enda jag
kunde göra med det var att fläta. Det gick inte att sätta upp för det var för
långt och för tungt. Att försöka locka det var inte att tänka på. Att ha det
utsläppt gick inte heller utan resulterade i ett veritabelt skatbo som tog
evigheter att reda ut. Varje tvätt måste planeras för det gick inte att blåsa
torrt. Torktiden var över 12 timmar. Färgningen ska vi inte tala om! Att sova
utan flätat hår var en omöjlighet och att borsta det varje morgon tog sin rejäla
tid.
Jag blev trött på att flätan ramlade fram i hundens mat när jag serverade
den, i diskmaskinen bland den kladdiga disken, för att inte tala om när jag
städade toaletten!
Så till slut var beslutet taget. Av med skiten!!
Frissan, som varit ”min” frissa i många år nu, var lika
uppspelt och förväntansfull som jag när jag kom dit i morse. Vi hade rådslagit
en hel del i telefon förra veckan. Hon kände sig hedrad över att få
förtroendet, sa hon.
Sen bestämde vi tillsammans hur mycket som skulle klippas
av. Och enades om ca 50 cm. Hon frågade om jag ville spara flätan och det ville
jag. Så hon kapade flätan i överenskommen längd med maskin.
Plötsligt blev mitt huvud väldigt lätt! Det blev en helt
oerhörd skillnad på tyngden. Kändes fantastiskt!
Sen vidtog färgning i en ny nyans och slingor, vilket jag
inte haft på 25 år ca. Därefter sköljning och så själva klippningen.
Som hon höll på där med att klippa, frissan, så sa hon ”Oj,
vad lockigt ditt hår är!”.
Jag började skratta och förklarade att det var det inte alls
för jag har alltid haft spikrakt hår. Då tog hon fram nackspegeln och visade
mig och till min stora förvåning var mitt hår lockigt!! För första gången i
mitt liv! Det var som om det fått nytt liv och börjat dansa av glädje nu när
det sluppit tyngden. Otroligt!
Innan vi började sa frissan att hon skulle locka det åt mig
på slutet för att visa hur man gjorde, för inte tusan vet jag hur man lockar
hår efter så många år! Nu visade hon bara lite på slingorna runt ansiktet för
resten var ju redan lockigt. Det är dock osäkert om dessa lockar håller i sig
eller om det är en tillfällig ”sinnesförvirring”.
Jag gick därifrån och var glad och väldigt, väldigt nöjd,
med flätan i en påse. Fascinerades av att känna vinden genom håret, en känsla
jag inte upplevt på många år.
Skickade bums bilder till maken, vars kommentar
blev ”skitsnyggt!” Även barnen och de närmaste vännerna fick bild via messenger
och gamla mamma fick veta det hela per telefon så att hon inte ska få en chock
nästa gång hon ser mig.
Sen gjorde jag min största selfiebombning någonsin på
facebook och Instagram. Selfies är inte
min grej, men denna stora händelse måste förstås dokumenteras och visas.
Idag
har jag nog speglat mig fler gånger än jag vanligtvis gör på en månad! Och
provat spännen, uppsättningar och andra hårdekorationer.
Nu väntar jag bara på att få hem en plattång jag beställt
också. Inte för att platta håret med, utan för att locka. Platt hår har jag
fått nog av för tillfället.
Så nu är jag liksom lite stylad kan man säga. Nya glasögon
vore trevligt, men det får vänta ett tag. Nästa vecka ska jag dock fixa
naglarna. Tjoho! :D
Kommentarer
Skicka en kommentar