Vi har blivit med robotdammsugare! :D

Robotdammsugaren Vera har alltså flyttat in här. :)
Hunden är totalfascinerad och så även jag. :D


Igår hade Vera laddat upp sig till fullt batteri och jag satte henne på att städa hemmet. Hon skred till verket med allvar och stor energi. :D

Först tog hon sikte på matbordet och krockade med en stol! :D 

Efter lite stånkande och snurrande tog hon sig därifrån, hittade en öppning mellan stolarna och dammsög därefter mattan under bordet länge och noggrant. 
När hon ansåg uppgiften avklarad tuffade hon vidare i matrummet och gav sig på en trasmatta. Efter en stund började hon pipa ilsket och när jag tittade i displayen talade hon om att borsten behövde rengöras. Tror fan det, när hon försökte tugga i sig hela mattan! *ASG*
Jag befriade Vera från trasmattan och hon traskade vidare. Dammsög hundens matplats tills den var kliniskt ren och fortsatte sen till köket. 

Köksgolvet blev snart soprent och Vera gav sig ut i hallen efter att ha krockat med några lister, möbler och väggar. Själv började jag undra om Vera var synskadad och behövde glasögon? 


Glatt och ambitiöst befriade hon hall och dörrmatta från grus, för att därpå rulla in i badrummet och göra ett gott jobb... tills hon fastnade mellan väggen och toaletten! :D

Vera protesterade ilsket och när jag lyfte upp henne meddelade hon: "Var vänlig sätt ned mig på golvet". Jag är ju sammarbetsvillig av mig och Vera verkade bestämd så jag gjorde som hon ville. Hon dammsög välvilligt resten av badrummet och tuffade sen ut därifrån mot vardags-rummet. 

Halvvägs stannade hon och protesterade igen. Hon var full! :D Eller ja, hennes "mage" var full. Eller snarare behållaren. Så jag tömde Vera´s behållare och då blev hon nöjd. En stund. 

Hon dammsög utmed ena kanten av vardagsrummet och sen tyckte hon det var en bra idé att ge sig av mot köket igen?! Där hon redan hade städat...
Så köket blev väldigt städat och sen kom hon inte tillbaka till vardagsrummet för den lilla tröskeln var tydligen för hög! *fnyser*

Hon snurrade ett antal varv, krockade flera gånger med golvlisterna i köket och försökte gång på gång ta sig över den lilla tröskeln. 
Sen meddelade hon att hon var "trött", d v s behövde laddas och tänkte återgå till sin dockningsstation. 
Problemet var bara att hon inte "hittade hem".:D 

Hon snurrade och for tills hon blev tröttare och tröttare och sen gav hon upp. Så jag bar henne tillbaka till stationen och hon protesterade inte ens. 

Vera sov gott hela natten vid sin station och nästa morgon var jag ytterst nyfiken på ett nytt försök. Vi hade ju ett rätt "odammsuget" vardagsrumsgolv att hantera. :D 


"Plirr", sa hon glatt när jag tryckte på knappen och sen talade hon om att hon "orienterade sig" och därefter satte hon iväg. Mot matrummet igen...
Jag lät henne hållas. Matrummet är ytterst väldammsuget nu. Fast hon tog inte lika god tid på sig som igår utan strävade glatt på mot vardagsrummet. Jag noterade att hon heller inte körde på lika många stolar, lister och andra saker som dagen innan. 

I vardagsrummet har vi en pelare. Vera blev oerhört fascinerad av den samma. Efter ca 17 varv runt pelaren ansåg hon sig färdig där och fortsatte sedan mot nya, outforskade marker. :D 


Det dunsade liksom till lite då och då när Vera krockade med någon fåtölj eller hylla. Och sen blev hon riktigt förbannad när hon försökte komma in under makens fåtölj utan att lyckas, men till slut gav hon upp och hittade några rejäla dammråttor under tv-bänken, vilka hon skickligt eliminerade. 

Därefter gav hon sig in under soffan, brummade där under en stund för att elegant titta ut igen åt ett helt annat håll!

Belåtet tuffade hon vidare och till slut hade hon avverkat hela vardagsrummet och tog därefter en sväng till hallen, där jag och hunden lyckats dra in lite gräs och grus efter promenaden. Vera sög upp detta på ett kick och jag började känna att jag faktiskt älskar Vera, trots att hon verkar något förvirrad. :D

Dock märkte jag en stor skillnad idag jämför med igår. Visserligen dammsög Vera under stolen i hallen fyra gånger, man får väl lita på att det behövdes då, men hon krockade inte alls lika mycket som igår utan svängde tämligen elegant undan för väggar, lister och möbler i god tid. 

 
Vera är en robot, programmerad för att dammsuga, men hon hittar inte i sitt nya hem ännu. Hon behöver tid på sig att lägga in saker i sitt minne och orientera sig här, har jag förstått. 


Uppmuntran från en som haft robotdammsugare i många år är att den bara blir bättre och bättre ju mer tid den får på sig. 
Och jag måste säga att redan är vårt hem väldigt välstädat trots Veras velande, krockar och konstiga turer. :D

Inte heller idag hittade hon "hem" till sin dockningsstation utan fick finna sig i att bäras, men det kommer säkert. Jag har gott hopp om Vera och hon är iaf lättare att kånka omkring på än en vanlig dammsugare. :D

Fortsättning följer! 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Helt sanslöst!

Minnen

Vila i frid, lilla fina mamma