Och där satte Sverige fredagsmyset i halsen!
Misstänkt terrordåd i Stockholm. Minst fyra döda och flera
skadade. Många är inte förvånade. Och varför skulle man bli förvånad liksom?
Sverige är ingen egen planet. Vi är en del av planeten Tellus där hemska saker
händer så varför skulle vi vara förskonade?
Under kvällen har jag följt trådar i sociala medier och det
som förvånar mig i allra högsta grad är många konstiga kommentarer.
”Så går det när man släpper in vad skit som helst i landet!”,
är en sådan kommentar. Inte vet jag vad det har med dagens händelser att göra
alls? Ingen gärningsperson är ännu fastställd.
”Vi kanske ska sluta vara så jävla snälla?!”, är en annan.
Vad misstänkta terrordåd har med snällhet att göra kan man verkligen undra?
Terrorister kan ta sig in i vilket land som helst.
”Muslimjävlar!”, skrev någon och det var ju rakt på sak. Den
människan verkar veta mer än alla oss andra eller också har hen väldig otur när
hen tänker. Jag tror på det senare.
Många skäller ohejdat på Stefan Löfvén och kräver hans
avgång. Som om terrorn skulle ha startat i samma sekund som han kom till
makten? De tycks dessutom totalt ha glömt att vår förre statsminister pratade
om att ”öppna våra hjärtan”.
Terrordåd, om det nu är ett sådant vilket vi inte vet i
skrivande stund, förekommer i oerhört många länder oavsett det landets styre
och politiska färg. De är också nästan omöjliga att förutse trots stor
medvetenhet och höjd beredskap.
Andra hävdar att det hela beror på att Sverige ”kryllar av
återvändare från IS” och om vårt mottagande av dessa. Det senare råder ju oerhört delade meningar om, men det här händer ju, som sagt, i många
länder, oavsett hur landet i fråga hanterar eventuella ex-IS-krigare.
Jag känner mig dämpad och rätt låg och känner oerhörd sorg
över det som skett. Mitt hjärta blöder för de som blivit drabbade på olika
sätt. De som blivit skrämda, de som dött och skadats och deras anhöriga. De som
blir oskyldigt anklagade av tanklösa människor.
Och min magkänsla är väldigt dålig av alla de fruktansvärda
kommentarer som folk slänger ur sig i sociala medier. Nu kan jag höra, fastän
jag inte vill, de f d vänner som valt hatets och rasismens väg. Hur de drar
förhastade slutsatser, hur de förfasar sig, spekulerar och häver ur sig hemska
saker.
Jag vet inte hur sådana personer ens för ett ögonblick kan tro att de
kan åstadkomma positiv förändring genom hets och hat? Har hat någonsin lett
fram till något gott? Nej!
Den andra vägen, att fokusera på fakta, kunskap och det goda
som ändå finns, kan naturligtvis verka mesig och verkningslös. Men den gör i
alla fall inte någon illa. Och att göra illa leder aldrig till något bra.
Vi
kan hitta vägar att sätta ned foten och ”ta hårdare tag”, om vi gör det vänligt
men bestämt. För hat och hot kan aldrig vara utvecklande!
Det en terrorist vill uppnå, om det nu är fråga om en terrorist
här, är just det; skapa skräck och splittring, härska genom att söndra, skrämma
skiten ur folk och de spelar hen rätt i händerna och reagerar precis så som
terroristen hoppats på.
Samtidigt läser jag massor av oerhört kärleksfulla
kommentarer. Folk som erbjuder skjuts, mat och husrum. Hotell som bjuder på nåt
att äta och gratis övernattning. Alla som kämpar i olika trådar i sociala
medier med att göra vad de kan för att balansera och nyansera debatten.Kärlek till er!
Kommentarer
Skicka en kommentar